Att navigera i CBAM: En omfattande uppdatering för EU-importörer och globala exportörer

EU:s mekanism för koldioxidjustering vid gränserna (CBAM) går från övergångsfasen till fullt genomförande 2026, vilket är en viktig milstolpe för globala exportörer och EU-importörer. Företag som producerar berörda varor som ska importeras till EU-länder måste effektivisera datainsamlingen, övergå från standardvärden till faktiska värden och verifierade utsläpp av växthusgaser samt anta CBAM-godkända metoder.

Från och med i år kommer den nya CBAM-registerportalen att göra det möjligt att effektivisera rapporteringen, och importörer och installationsoperatörer i EU kommer att kunna ansöka om att bli auktoriserade CBAM-deklaranter som förberedelse för det obligatoriska köpet och överlämnandet av CBAM-certifikat till de europeiska behöriga myndigheterna.

För producenter utanför EU och importörer inom EU har det i bästa fall varit svårt att samla in uppgifter i rätt och lämpligt format från alla produktionsanläggningar, och det är fortfarande en utmaning att navigera i förordningen. I takt med att efterlevnaden av förordningen närmar sig full implementering kvarstår många frågor. 

I den här bloggen svarar SCS Global Services och SCS Consulting Services team i Europa på några av de svåraste frågorna om CBAM-lagstiftningen och dess konsekvenser för EU-importörer och globala exportörer. Vi går också igenom de viktigaste komponenterna och tekniska detaljerna i CBAM och ger viktiga uppdateringar för företag som navigerar i det föränderliga landskapet av internationella handels- och miljöbestämmelser. 

En kort översikt av CBAM

Genom CBAM - som ursprungligen introducerades 2020 som en del av den europeiska gröna given - vill EU konfrontera verkligheten med koldioxidläckage. Koldioxidläckage är en biprodukt av industriell tillverkning och uppstår när produkter eller delar av produkter som tillverkas i länder med mindre strikta utsläppsregler importeras till länder med strängare klimatlagar.  

CBAM fungerar som ett lagstiftningsramverk som är utformat för att förhindra koldioxidläckage och främja global minskning av koldioxidutsläpp genom att anpassa koldioxidprissättningen av importerade varor till EU:s egna mekanismer för koldioxidprissättning. CBAM riktar sig till koldioxidintensiva sektorer som järn och stål, aluminium, cement, gödningsmedel, el och vätgas. Det kräver att EU-importörer rapporterar och slutligen köper och överlämnar CBAM-certifikat som motsvarar koldioxidinnehållet i deras importerade varor, vilket effektivt speglar EU:s utsläppshandelssystem (ETS) för import.  

Viktigast av allt är att lagstiftningen syftar till att skapa lika villkor för inhemska producenter som bär kostnaderna för koldioxidutsläpp och utländska producenter, och därigenom uppmuntra till att strategier för att minska koldioxidutsläppen antas globalt. 

Vad har EU:s system för handel med utsläppsrätter (ETS) med CBAM att göra?

CBAM:s huvudsakliga funktion är att utvidga ETS till länder utanför EU och därmed skapa lika villkor när det gäller hur mycket det kostar att släppa ut växthusgaser. ETS anses vara hörnstenen i EU:s politik för att hantera klimatförändringarna genom att minska utsläppen av växthusgaser inom EU på ett kostnadseffektivt och ekonomiskt effektivt sätt baserat på principen om tak och handel. CBAM har sin grund i ETS men riktar sig till producenter inom och utanför EU.

ETS sätter ett tak för koldioxidutsläpp (CO2) och kräver att vissa industrier skaffar tillstånd för att släppa ut denna växthusgas. Genom ett tak- och handelssystem kan företag inte bara släppa ut CO2 - de måste betala, åtminstone delvis, för att släppa ut den. Ett tak är den maximala mängd CO2 som tillåts från alla sektorer inom ETS under ett visst år. Och detta tak minskar över tid. Vi kan förstå ETS:s tak- och handelsmetod som att den påverkar utsläppen genom det pris som företagen måste betala för att släppa ut CO2 - vilket innebär att det pris som företagen betalar per ton CO2-ekvivalent (CO2e) kan öka och därmed motverka CO2-utsläpp.

CBAM syftar till att säkerställa att företag inom EU, som omfattas av ETS och dess koldioxidkostnader, inte får en konkurrensnackdel jämfört med utländska företag - vars produkter annars skulle kunna vara opåverkade av sådana kostnader.  

Under den nuvarande övergångsperioden (2023-2025) tar myndigheterna inte ut några straffavgifter - t.ex. om en producent inte lämnar in de faktiska värdena från förra året. Under den slutgiltiga perioden (med början 2026) är kostnaden per ton CO2e 100 euro - plus att importörerna måste betala för eventuella underrapporterade CO2-värden.  

Inom ramen för ETS beviljades vissa industrier tidigare gratis utsläppsrätter för att undvika koldioxidläckage, vilket skyddade dem från den fulla kostnaden för utsläpp. När CBAM har införts fullt ut kommer dock dessa gratis utsläppsrätter gradvis att fasas ut. Vid den tidpunkten kommer CBAM att ta över som mekanism för att skydda EU:s industrier från koldioxidläckage. 

Vad är CBAM-certifikat och hur kommer de att förändras?

Ett CBAM-certifikat representerar ett ton CO2e. Producenter och importörer måste köpa CBAM-certifikat för att skicka in till de behöriga myndigheterna och bekräfta den importerade CO2-mängden. Om avgiften år 2026 exempelvis är 2,5 % kommer producenterna att betala motsvarande belopp.  

Importörer måste köpa CBAM-certifikat baserat på det faktiska kolinnehållet och växthusgasutsläppen som är inbäddade i de varor som de planerar att importera till EU. Inbäddade utsläpp inkluderar direkta och indirekta utsläpp från produktionsanläggningar och tar även hänsyn till utsläpp av prekursorer när CBAM-varor används som insatsvaror.  

Med prekursorer avses produktionsanläggningar som använder en CBAM-vara som insatsvara för att producera en annan CBAM-vara. Obearbetat aluminium kan t.ex. användas i ytterligare tillverkningssteg inom en installationsanläggning. Dessa CBAM-påverkade insatsvaror identifieras som prekursorer. Den produkt som blir resultatet av denna installation anses vara en sammansatt vara, eftersom den omfattar minst två nivåer eller nivåer av CBAM-varor.  

I förhållande till CBAM-certifikat inkluderas växthusgasutsläpp som är förknippade med komplexa varor som inbäddade utsläpp.

CBAM-certifikat är inte som ETS-certifikat och kan endast köpas från de behöriga myndigheterna. Företag kan inte köpa dem från auktioner eller från tidigare år, och certifikaten är endast giltiga i två år. ETS-certifikat är däremot giltiga på obestämd tid - så länge de utfärdades efter 2013.  

För närvarande kan producenterna rapportera faktiska eller standardvärden för växthusgaser, men detta krav kan komma att ändras i framtiden. Under övergångsperioden, som löper ut i år, sker rapporteringen kvartalsvis. Inga CBAM-certifikat krävs idag, så importörer behöver för närvarande inte betala. När den slutgiltiga perioden inleds den 1 januari 2026 kommer importörerna att behöva betala baserat på utfasningen av gratis utsläppsrätter enligt ETS. Även under den slutgiltiga perioden kommer dessa beräkningar att vara obligatoriska och måste verifieras årligen. Dessa verifieringar måste - enligt gällande regler - genomföras för anläggningar i utlandet samt för importörer som deklarerar CBAM-varor i EU.

Även om CBAM fortfarande befinner sig inom övergångsperioden krävs tillstånd för att importera CBAM-påverkade varor till EU. Tillstånd måste erhållas genom att ansöka hos de behöriga myndigheterna, och påföljderna under övergångsperioden varierar mellan 10-50 euro per ton CO2e. När den slutgiltiga perioden inleds kommer denna påföljd att öka till 100 euro per ton CO2e - och som vi nämnde i avsnittet om ETS kommer importörerna att behöva betala för eventuella underrapporterade värden av CO2e.

Vad kan vi förvänta oss av CBAM 2025 - och vad kommer 2026 och framåt?

CBAM implementeras stegvis och inleds med en övergångsperiod (2023-2025) där rapportering krävs men inga CBAM-certifikat behöver köpas. Under denna period måste importörerna tillhandahålla korrekta kvartalsrapporter om kolinnehållet i sin import, med användning av antingen standardvärden eller faktiska värden.  

För alla företag som importerar varor inom sektorerna järn och stål, aluminium, elektricitet, cement, vätgas och gödningsmedel skulle de första kvartalsrapporterna under den nuvarande övergångsfasen lämnas in senast den 31 januari 2024 till CBAM Transitional Registry.  

Men från och med januari 2026 - när den nya CBAM-implementeringen går in i den "definitiva" perioden med administrerade tullar - kommer alla importörer att behöva lämna in rapporter som baseras på de faktiska inbäddade utsläpp som deras leverantörer har beräknat. För många tillverkare som aldrig har gjort ett koldioxidavtryck kan detta innebära betydande utmaningar.

Från och med 2027 kommer importörerna att behöva lämna in årliga deklarationer och köpa CBAM-certifikat - och kommer att drabbas av påföljder vid bristande efterlevnad. Lagstiftningen tar också hänsyn till de koldioxidpriser som betalas i ursprungslandet, vilket möjliggör justeringar baserade på befintliga mekanismer för koldioxidprissättning utanför EU.  

Från och med slutet av februari 2025 överväger EU en regel som undantar importörer av mindre än 50 ton från att rapportera utsläpp enligt CBAM. Denna ändring skulle syfta till att förenkla denna mekanism för rättvisare handel och omfatta följande förtydliganden:  

• Genom att undanta små importörer, främst små och medelstora företag och privatpersoner, som tar in minimala mängder CBAM-varor och inbäddade utsläpp, innebär det nya årliga tröskelvärdet på 50 ton per importör att skyldigheter tas bort för cirka 182 000 importörer, samtidigt som det fortfarande täcker över 99 % av utsläppen i tillämpningsområdet.
• Förenklade regler för företag under CBAM: auktorisering av deklaranter, beräkning av inbäddade utsläpp och rapporteringskrav.
• Förstärkning av regler för att förhindra kringgående och missbruk, vilket gör CBAM mer effektivt på lång sikt.

En framtida utvidgning av CBAM till andra ETS-sektorer och nedströmsvaror planeras med nya lagstiftningsförslag som förväntas i början av 2026. 

Rapportering av utsläpp av växthusgaser: Vad innebär det att gå från standardvärden till faktiska värden?

Rapportering av växthusgasutsläpp - både under övergångsfasen och under den slutgiltiga perioden i januari 2026 - är grundbulten i CBAM-lagstiftningen.

Standardvärdena är uppskattade och generaliserade mängder av växthusgasutsläpp baserat på produkttyp. Standardvärdena listas också och tillhandahålls av EU till producenter och importörer.  

Faktiska värden avser den verkliga in- och utmatningen av växthusgasutsläpp från en specifik produktionsanläggning. Dessa utsläpp måste mätas och verifieras med hjälp av EU-metodik. Faktiska värden måste också verifieras av ett ackrediterat organ från EU och vara en del av ett större övervaknings-, rapporterings- och verifieringssystem.

CBAM-rapporteringen omfattar kvartalsvisa inlämningar under övergångsperioden som slutar 2025 och övergår till årliga rapporter under den slutgiltiga perioden som börjar 2026. Just nu (mars 2025) kan importörer rapportera verkliga eller faktiska utsläpp av växthusgaser, men de måste vara beredda att rapportera faktiska värden från och med den slutgiltiga perioden. Den slutgiltiga perioden markerar också när importörer måste vara beredda att köpa och överlämna CBAM-certifikat baserat på faktiskt kolinnehåll och utsläpp. Registrering och rapportering av CBAM-certifikat sker genom CBAM Registry.  

Varför skulle en producent eller importör vilja använda faktiska värden under övergångsperioden? Är det inte bara mer arbete?

För att besvara denna fråga kan vi titta på de faktiska värdena jämfört med standardvärdena för obearbetat aluminium, en råvara som omfattas av CBAM:s regler.

Om en producent eller importör till exempel använder verktyget för koldioxidavtryck för att beräkna de faktiska utsläppen av växthusgaser som är förknippade med produkten - vilket i det här fallet skulle vara ett vagga-till-port-scenario - är det faktiska värdet 4,29 CO2e per ton. Men standardvärdet under övergångsperioden är mer än dubbelt så högt - 10,49 CO2e per ton.  

I det här exemplet ser vi att det faktiska värdet - det som fastställs med hjälp av ett korrekt bedömningsverktyg, t.ex. produktens koldioxidavtryck - är betydligt lägre än det standardvärde som anges av EU. Så även om det kan innebära mindre administrativt arbete att använda standardvärden är det inte alltid billigare per ton.  

I det aktuella lagstiftningsförslaget föreslås att begränsningarna för användningen av standardvärden tas bort. Faktiska värden kan användas, men standardvärden kan användas på obestämd tid. Detta kommer att vara specifikt för varje land och kommer att uppdateras regelbundet av Europeiska kommissionen.

I år kommer EU dessutom att utfärda regionspecifika värden; en produkt som kommer från Indien kommer att ha ett specifikt värde och en annan som kommer från Kina kommer att ha ett annat värde, och så vidare. Dessa ytterligare tekniska detaljer kan sporra producenter och importörer att söka verifierbara mätningar av sina växthusgasutsläpp, inte bara för att säkerställa korrekt rapportering, utan också för att minska de operativa sårbarheter som är förknippade med att förlita sig på ständigt föränderliga standardvärden för växthusgaser. 

Hur stämmer jag av CBAM-rapporteringen och kopplar ihop flera leverantörskedjor på ett effektivt sätt?  

Ett av de bästa sätten att hantera rapporteringskraven för CBAM är att ta fram en färdplan eller handlingsplan för CBAM för den definitiva perioden som återspeglar nuvarande osäkerhetsfaktorer och potentiella förändringar till följd av pågående förslag.  

Oavsett om du är exportör eller importör kan du utnyttja SCS expertis för att utvärdera leverantörer och identifiera risker och möjligheter. Vi erbjuder också vår SCS CBAM Commodity Checker, där vi kan verifiera KN-numren, eller så har du möjlighet att ladda upp en fil med 1 000 KN-nummer. (Kapitel två, artikel 3 i CBAM-lagstiftningen innehåller en förklaring av KN-numren och deras olika tillämplighet).

SCS kan hjälpa till med CBAM-registrering, rapportering och verifiering. Genom ett omfattande verktyg - SCS e-Compass Suite™ - förenklar vi beräkningen av värden och inkluderar automatiska felkontroller av alla inmatade data. Verktyget säkerställer noggrannhet oavsett regionala mätvariationer, t.ex. olika enheter för massa, volym och vikt. Dess robusta säkerhetsfunktioner innebär att användarna på ett säkert sätt kan dela resultaten med importörer och deklaranter. Sviten ger en detaljerad översikt över produktionsanläggningar och omfattar produktionsprocesser, utsläpp, värmeimport och -export, anläggningsdata och referensdata. Företag, oavsett om de är exportörer eller operatörer av flera produktionsanläggningar, kan konsolidera alla sina data i en plattform. Dessutom underlättas datadelning genom Excel-ark eller XML CBAM-rapporter, som är lätta att tolka av datorer, vilket effektiviserar rapporteringsprocessen. 

Planera din nästa CBAM-resa

Om du har ytterligare frågor om CBAM-lagstiftningen kan du titta på reprisen av vårt webbseminarium"Navigating CBAM". I det webbseminariet går SCS Consulting och SCS Global Services i Europa igenom många av de ämnen som diskuteras i den här bloggen - och vi svarar på publikens frågor om många andra CBAM-teknikaliteter.  

Behöver du mer hjälp än vad en blogg eller ett webbinarium kan erbjuda? Besök vår webbplats: https://www.scsglobalservices.com/consulting/services/cbam-advisory-services och kontakta SCS Consulting redan idag.