En introduktion till ESG-säkring och rapportering: Fem viktiga saker som alla företag behöver känna till

År 2004 utfärdade Världsbanken och FN:s Global Compact en betydelsefull rapport med titeln " Who Cares Wins ", som allmänt erkänns som starten på "ESG"-ramverket. Detta tillvägagångssätt betonar miljömässiga, sociala och styrningsaspekter på finansmarknaderna. Sedan införandet har ESG blivit en viktig del av företagsstrategin och påverkar alla ekonomiska sektorer och branscher globalt.

Att spåra och säkerställa ESG är nu avgörande för att hantera en organisations långsiktiga hållbarhet, riskhantering och värdeskapande för intressenter. Företag som prioriterar ESG är bättre rustade att hantera miljömässiga och sociala utmaningar, skydda sitt rykte på en konkurrensutsatt marknad och minimera både juridiska och finansiella risker. Att säkerställa framsteg med ESG-initiativ innebär ofta komplicerade processer och metoder som kan vara svåra att förstå och genomföra korrekt utan insikt från ett erfaret tredjepartscertifieringsorgan.  

I den här bloggen presenterar ESG Assurance Program-teamet på SCS Global Services diskuterar fem viktiga överväganden kring ESG-säkring och dess växande betydelse inom hållbarhetsrapportering. Vi kommer att behandla ämnen som typer av säkring, verifieringsprocessen och skillnaderna mellan obligatoriska och frivilliga ESG-ramverk – plus hur du kommer igång om ditt företag är nytt inom ESG-säkring. 

1. Typer av försäkringar

   Det finns två huvudtyper av säkerhet: begränsad och rimlig. Var och en av dessa säkerhetsnivåer hänvisar till graden av noggrannhet och den resulterande slutsatsen som härleds från de analyserade data och informationen.

   Begränsad säkerhet ger måttlig säkerhet och är generellt snabbare och mer kostnadseffektivt, medan rimlig säkerhet ger en högre nivå av säkerhet genom omfattande verifiering. Som vi kommer att se i efterföljande avsnitt av den här bloggen kräver de kommande obligatoriska regleringar som åberopar ESG-säkring generellt begränsad säkerhet, vilket kan övergå till rimlig säkerhet över en definierad tidsperiod, beroende på regleringen.

   I ett begränsat granskningsuppdrag skulle revisionsgivaren fortfarande kunna bekräfta en måttlig nivå av tillförlitlighet. I en verklig miljö kan revisionsgivaren utarbeta ett uttalande som bekräftar att ingenting har kommit till deras kännedom som tyder på att ESG-informationen är väsentligt felaktig. Ett sådant uttalande kallas ett negativt granskningsutlåtande och är ett resultat av förfaranden som involveras i en begränsad granskningsmetod, vanligtvis inklusive grundläggande förfrågningar, analytiska granskningar och minimal testning och urval. Så, till skillnad från rimlig granskning, innebär begränsad granskning inte omfattande verifiering eller detaljerad bevisinsamling.  

   Omvänt innebär rimlig säkerhet mycket mer rigorös bevisinsamling och verifiering, vilket gör denna metod mer resurskrävande och tidskrävande. Rimlig säkerhet ger större trovärdighet och förtroende, särskilt i sammanhang där ESG-prestanda granskas noggrant – till exempel i formella rapporter till investerare, tillsynsmyndigheter eller allmänheten, eller när man använder ett ramverk som ger en ESG-poäng (som S&P Global ESG Score – mer om detta senare). Innan en sådan poäng kan beviljas måste ett företag först genomgå den formella ESG-revisionsprocessen – ett steg som vi diskuterar och sätter i kontext i nästa avsnitt.

2. Processen för ESG-utvärdering och rapportering 

   Processen för ESG-utvärdering och rapportering involverar flera kritiska faser för att säkerställa korrekt och tillförlitlig information. Även om varje företag som deltar i processen sannolikt kommer att uppleva mindre förändringar i specifika fall, innehåller den övergripande processen sex steg. Processen börjar med förberedande engagemangsfas , där mål definieras, omfattningen bestäms och potentiella intressekonflikter mellan företaget och verifieringsorganet bedöms. När avtalen är slutförda inkluderar planeringsfasen ett uppstartsmöte, inledande dataförfrågningar och en övergripande granskning av ESG-mått. Denna fas involverar också en preliminär riskbedömning för att identifiera potentiella fel eller felaktigheter.

   Den efterföljande testfasen kräver insamling av bevis, omberäkningar på urvalsdata och noggrannhetsbedömningar av upplysningar. Resultaten kommuniceras under denna fas, vilket möjliggör implementering av korrigerande åtgärder innan det slutgiltiga godkännandet. När alla resultat har åtgärdats utarbetar verifieringsorganet en verifieringsrapport och ett revisionsutlåtande med detaljerade förfaranden och slutsatser.

   Den sista fasen är en oberoende granskning som utförs av en tredje part som inte var inblandad i tidigare faser. Detta säkerställer verifieringsprocessens noggrannhet, objektivitet och tillförlitlighet. Organisationer rekommenderas att engagera revisorer tidigt och upprätthålla tydlig kommunikation för att effektivisera tidslinjer och hantera potentiella förseningar.

3. Mätvärden över ESG-pelare 

   Måttvärden associerade med ESG omfattar olika och kritiska överväganden som i stort sett kategoriseras efter den numera välkända initialismen som anger varje pelare: miljömässiga, sociala och styrningsmässiga aspekter. Miljömått inkluderar utsläpp av växthusgaser som den viktigaste komponenten i den övergripande revisionsberättelsen, men efterföljande iterationer kan utökas till att omfatta vattenanvändning och avfallshantering, vilket återspeglar resurseffektivitet och hållbarhet. De flesta organisationer börjar med rapportering av växthusgaser och breddar gradvis sitt omfång allt eftersom de utvecklar sina miljörapporteringsrutiner. Sociala mätvärden fokuserar ofta på initiativ för mångfald, jämlikhet och inkludering, samt hälso- och säkerhetsprestanda, vilket säkerställer rättvis behandling och välbefinnande bland intressenter.  

   Styrningsmått betonar strukturen och funktionen av företagstillsyn, inklusive styrelsemångfald och åtgärder mot mutor, vilket belyser organisatorisk integritet och etiska standarder. Att skräddarsy urvalet och rapporteringen av dessa mått till ett företags väsentlighet säkerställer att de tar upp de mest relevanta aspekterna av hållbarhet och ger omfattande upplysningar i linje med regulatoriska och intressentrelaterade förväntningar. 

   Med ESG kan den tid som behövs för att fastställa mätvärden variera beroende på vad som ska säkerställas. Det är därför som identifiering av mätvärden – en aktivitet som vanligtvis sker före den formella revisionen – kan påverka den större ESG-säkringsprocessen. I många fall kommer information som ett företag måste kvantifiera och rapportera från olika avdelningar eller enheter utanför verksamhetsgränsen. Om ett problem uppstår och kräver en uppföljning kan det ta avsevärd tid att lösa. Till exempel kräver säkerställande av mänskliga rättigheter i leveranskedjan omfattande insyn och grundlig informationsinsamling, vilket kan vara tidskrävande. 

   När data kommer från olika källor och flera databaser kan förseningar uppstå mellan avdelningar eller under den regelbundna publiceringen av information. Till exempel kan HR-data spåras löpande under hela året och behöva bedömas i delar, eller så kan tiden som finns tillgänglig mellan datainsamling och publicering av rapporten vara ett snävt tidsfönster – och i ett sådant scenario kan fel leda till större förseningar. Det är viktigt att samarbeta med revisorer tidigt i processen och upprätthålla tydlig kommunikation om tidslinjer. 

4. Förstå det regelverk som gäller för både frivillig och obligatorisk ESG-rapportering 

   ESG-säkringskrav – särskilt redovisning av växthusgasutsläpp – fortsätter att införlivas i många nya statliga lagar, såsom Kaliforniens senaste senatsförslag 253 och 261 (som ändras genom senatsförslag 219). Oavsett jurisdiktion kan regelverket för ESG-rapportering enklast kategoriseras efter frivilliga och obligatoriska ramverk. I det här avsnittet kommer vi att fördjupa oss i rollerna och förväntningarna på internationella obligatoriska ramverk samt några av fördelarna med att använda frivilliga ramverk för att stödja en övergripande mer transparent och smidigare ESG-säkringsprocess.  

   Obligatoriska regelverk 

   Direktivet om hållbarhetsrapportering för företag (CSRD) 

   Direktivet om hållbarhetsrapportering för företag (CSRD) är en av de viktigaste hållbarhetsfokuserade lagstiftningarna från Europeiska unionen. CSRD, som officiellt lanserades i januari 2023, syftar till att förbättra och utöka det befintliga direktivet om icke-finansiell rapportering (NFRD) – vilket i huvudsak kräver att ett företags hållbarhetsmått ska behandlas med lika stor vikt som traditionell finansiell informationsrapportering. Enligt EU:s regler kräver CSRD att stora företag och börsnoterade företag rapporterar om sina hållbarhetsresultat, inklusive ESG-faktorer samt hur deras verksamhet påverkar människor och miljö. Begränsad säkerhet krävs fortfarande, men med tiden kan detta bli ett krav för rimlig säkerhet. För närvarande debatteras kravet på rimlig säkerhet som en del av Omnibus 1-paketet .  

   Internationella styrelsen för hållbarhetsstandarder (ISSB) 

   International Sustainability Standards Board (ISSB) , en av standardsättarna inom International Financial Reporting Standards ( IFRS ) Foundation, tillhandahåller en global baslinje för hållbarhetsrelaterad finansiell upplysning. Dess ramverk omfattar två viktiga standarder: IFRS S1 – som behandlar allmänna hållbarhetsrelaterade upplysningar – och IFRS S2 , som specifikt fokuserar på klimatrelaterade upplysningar. Dessa standarder är utformade för att komplettera finansiella rapporter genom att identifiera hur hållbarhetsrisker och möjligheter påverkar ett företags värde.  

   Från och med 2025 har över 30 jurisdiktioner antagit eller förbereder sig för att anta ISSB-standarder i sina regelverk. ISSB samarbetar med Europeiska unionen för att säkerställa interoperabilitet med de europeiska standarderna för hållbarhetsrapportering (ESRS) , vilket minskar rapporteringskomplexiteten för globala organisationer. Även om ISSB inte själva kräver ESG-säkring, kräver många jurisdiktioner som implementerar dessa standarder begränsad säkring, och vissa övergår till rimlig säkring över tid. Genom att tillhandahålla ett konsekvent ramverk gör ISSB det möjligt för organisationer att anpassa hållbarhetsupplysningar till regelkrav, vilket säkerställer omfattande och trovärdig ESG-rapportering över flera sektorer och regioner. 

   Fördelarna med frivilliga ramverk 

   Även om de frivilliga rapporteringsramverk som diskuteras i följande avsnitt inte kräver tredjepartsgaranti för ESG-rapportering, rekommenderar de starkt det för att öka trovärdigheten och överensstämmelsen med standarder. Garanti enligt dessa ramverk signalerar engagemang för transparens och ökar intressentvärdet, vilket gör dem fördelaktiga för företag som strävar efter att positionera sig som hållbarhetsledare. 

   Global Reporting Initiative (GRI) 

   Global Reporting Initiative (GRI) är ett allmänt erkänt frivilligt ramverk för hållbarhetsrapportering som betonar transparens och ansvarsskyldighet i ESG-arbetet. Även om tredjepartsgranskning inte är obligatorisk enligt GRI, uppmuntras organisationer starkt att söka extern verifiering för att öka trovärdigheten och tillförlitligheten i sina ESG-upplysningar. Att följa GRI-standarder innebär att man redovisar omfattningen av granskningen, detaljer om granskningsleverantören, den erhållna graden av granskning och de specifika standarder som används, såsom International Standard on Assurance Engagements 3000 (ISAE) eller AccountAbility 1000 (AA1000). 

   Genom att anpassa sig till GRI signalerar företag sitt engagemang för omfattande och verifierbar hållbarhetsrapportering, vilket stärker intressenternas förtroende och positionerar dem som ledare inom hållbarhetsarbetet. GRI:s flexibla men rigorösa tillvägagångssätt gör det möjligt för organisationer inom olika sektorer att skräddarsy sin rapportering till väsentliga ESG-frågor, vilket främjar större anpassning till globala hållbarhetsmål. Dess roll i det bredare ESG-ekosystemet gör det till ett viktigt verktyg för organisationer som strävar efter att möta ökande förväntningar från intressenter och myndigheter. 

   FN:s globala pakt (UNGC) 

   FN:s Global Compact (UNGC) är ett frivilligt ramverk för företag att anpassa sin verksamhet och sina strategier till universellt accepterade principer inom områdena mänskliga rättigheter, arbetsrätt, miljö och antikorruption. Även om extern granskning inte uttryckligen är obligatorisk enligt UNGC, uppmuntras företag att söka tredjepartsverifiering för att öka trovärdigheten i sin redovisning och visa ansvarsskyldighet.

   Anpassning till FN:s generalkonvention kan elevate ett företags engagemang för hållbarhet, främja intressenternas förtroende och stödja anpassning till bredare globala hållbarhetsmål. Detta ramverk ger organisationer en möjlighet att förverkliga transparens och ansvarstagande utan att införa strikta rapporteringskrav. Företag som söker anpassning rekommenderas att anta robusta metoder, såsom att verifiera ESG-relaterade data för att säkerställa tillförlitlighet och konsekvens, särskilt vid gränssnitt mot andra rapporteringsstandarder som ISAE 3000. Genom att betona principer framför mandat uppmuntrar UNGC företag att integrera etiska och hållbara metoder i sin verksamhet och sina rapporteringsmetoder. 

   FN:s mål för hållbar utveckling (UNSDG) 

   FN:s mål för hållbar utveckling (UNSDG) fungerar som ett globalt ramverk utformat för att vägleda företag, regeringar och organisationer i att främja hållbarhet inom ekonomiska, sociala och miljömässiga dimensioner.  

   Även om UNSDG i sig inte föreskriver specifika ESG-rapporteringskrav, uppmuntrar det starkt till anpassning till ESG-principer för att uppnå dess övergripande mål. Att införliva ESG-faktorer i UNSDG-initiativ gör det möjligt för organisationer att visa ansvarsskyldighet, transparens och engagemang för viktiga globala prioriteringar som att stödja klimatåtgärder, minska ojämlikheter och främja hållbar tillväxt. Detta frivilliga ramverk ger flexibilitet för enheter att skräddarsy sina strategier till sina unika operativa sammanhang och främja meningsfulla bidrag till UNSDG-målen.  

   Genom att integrera ESG-mått i sin verksamhet kan organisationer stärka sin trovärdighet och intressenternas förtroende, vilket säkerställer överensstämmelse med bredare hållbarhetsmål. FN:s hållbarhetsmåls ramverk betonar etiska och hållbara metoder och gör det till ett viktigt verktyg för enheter som strävar efter att driva förändringar som påverkar och bidra till den globala agendan för hållbar utveckling. 

   Arbetsgruppen för klimatrelaterad informationsgivning (TCFD) 

   Arbetsgruppen för klimatrelaterade finansiella upplysningar (TCFD) betonar principer för effektiv upplysning i ESG-rapportering, med särskilt fokus på verifierbarhet för att säkerställa tillförlitlighet och trovärdighet. TCFD kräver inte uttryckligen extern granskning, men uppmuntrar verifierbar information, antingen internt eller externt, för att stärka integriteten i upplysningarna. Detta ramverk blir allt viktigare i takt med att företag anpassar sin rapportering till globala standarder som utvecklas. 

   Även om TCFD inte längre fungerar som en egen enhet har dess huvudsakliga arbete införlivats i IFRS Foundation. Denna förändring har inte påverkat de principer som ursprungligen fastställdes av TCFD, utan har bara flyttat övervakningen av företagens klimatrelaterade rapportering till en annan organisation. 

   I Storbritannien är företag som når tröskelvärden på över 500 miljoner pund i intäkter och har fler än 500 anställda lagstadgade att följa TCFD-anpassade klimatrelaterade upplysningar enligt avsnitt 414CA och 414CB i aktiebolagslagen från 2006. Dessa bestämmelser säkerställer efterlevnad av TCFD:s principer och understryker dess betydelse i företagens hållbarhetsramverk. Genom att införliva verifierbarhet och tillhandahålla robust klimatrelaterad information är TCFD i linje med bredare ESG-mål och fungerar som ett viktigt verktyg för företag som vill visa transparens, ansvarsskyldighet och engagemang för hållbarhet. 

   S&P Global 

   S&P Global är ett frivilligt ramverk utformat för att anpassa ESG-upplysningar till flera rapporteringsstandarder, vilket möjliggör för organisationer som strävar efter att öka trovärdigheten och intressenternas förtroende. Även om S&P Global inte kräver tredjepartsgodkännande, kan integrering av godkännanderapporter stärka samordningen med andra ramverk och förbättra en organisations ESG-poäng. Sådan extern validering säkerställer högre förtroende för rapporterade data, minimerar fel och ökar den övergripande tillförlitligheten. 

   S&P Global betonar rigorösa standarder för att utvärdera ESG-prestanda och uppmuntrar organisationer att anta robusta rapporteringsrutiner. Försäkran inom detta ramverk signalerar ett engagemang för transparens och ansvarsskyldighet och hjälper till att särskilja företag på konkurrensutsatta marknader. Genom att anpassa ESG-mått till S&P Globals standarder kan organisationer visa sitt seriösa förhållningssätt till hållbarhetsrapportering och därmed stärka sitt rykte och intressentrelationer. Ramverkets anpassningsförmåga stöder också olika affärsbehov, vilket gör det möjligt för företag att effektivt hantera specifika ESG-kriterier, såsom miljöpåverkan, sociala initiativ eller styrningsmetoder. 

   Det är viktigt att notera att revision inte bara validerar riktigheten i rapporterad information, utan också stärker överensstämmelsen med globala standarder, ökar transparensen och visar ett seriöst engagemang för ansvarsskyldighet. Enkelt uttryckt förvandlar revision er ESG-rapportering från tillräcklig till verkligt tillförlitlig. 

5. Fördelarna med ESG-säkring

   Efter att ha gått igenom processen för ESG-säkring, anpassat sig till regelverk och krav i olika länder och jurisdiktioner, förtjänar företag att förstå vad detta arbete innebär för dem i termer av fördelar och förbättrade affärsresultat. En revision ger insikter i områden där interna kontroller eller processer kan stärkas. Genom att identifiera dessa möjligheter till förbättring kan organisationer förbättra sin verksamhet, öka effektiviteten, upprätthålla förbättringar i ESG-rapporteringen från år till år och minska risken för bedrägerier eller fel.

   Framför allt ger ESG-säkring tillförlitlighet till organisationer som använder sig av denna rapportering. Tredjepartscertifiering av ESG-säkring erbjuder i synnerhet betydande fördelar eftersom det bland annat tillhandahåller datavalidering, vilket bidrar till att minimera fel, felaktigheter och till och med greenwashing. Sådan säkring ger en trovärdighet som interna granskningar inte helt kan ge, särskilt med tanke på de olika globala regelkraven. Företag får skräddarsydda metoder för att uppfylla jurisdiktionspecifika regler, vilket säkerställer efterlevnad och noggrannhet inom olika ramverk. 

   Dessutom främjar säkerställda ESG-upplysningar förtroende bland intressenter, inklusive investerare, kunder och tillsynsmyndigheter, vilket signalerar ett företags engagemang för transparens och ansvarsskyldighet. Denna validering stärker varumärkets trovärdighet eftersom organisationer visar bevisade hållbarhetsinsatser snarare än bara reklampåståenden. På konkurrensutsatta marknader skiljer ESG-säkring ut framåttänkande företag och anpassar dem till globala hållbarhetsmål. Genom att prioritera ESG-säkring positionerar sig företag som ansvarsfulla ledare, vilket främjar långsiktig lojalitet och förbättrat rykte bland värdedrivna konsumenter och intressenter. 

Planering framåt

Eftersom ESG-säkringskrav kan skilja sig åt mellan jurisdiktioner – till exempel inom EU, Storbritannien, Asien och USA – är en universallösning inte lika effektiv som en skräddarsydd metod som passar varje företags behov. En skräddarsydd metod säkerställer att ett företags data överensstämmer med de specifika reglerna i varje jurisdiktion som företaget kan omfattas av. Att få säkerhet i rapporterade data kan säkerställa att rapporterna är tillförlitliga och fria från felaktigheter. På samma sätt kan tredjepartscertifiering av ESG-säkring stödja den ofta mödosamma och tidskrävande processen att anpassa ESG-rapportering till nya krav i vissa hållbarhetsregleringar, såsom CSRD, som nu inkluderar en dubbel väsentlighetskomponent.  

SCS Global Services har fyra decenniers expertis inom validering, verifiering och tredjepartscertifiering inom olika ekonomiska sektorer – inklusive de som är starkt påverkade av eller omfattas av alla obligatoriska regelverk för ESG-säkring. Genom våra ESG-säkringstjänster leder vi företag av alla storlekar i att hantera hela rapporterings- och verifieringsprocessen.  

Har du fler frågor eller behöver du en mer djupgående förklaring av ESG-säkring? Se gärna vår webbinariumsinspelning , ”A Understanding ESG Assurance: A Comprehensive Introduction” (publicerad maj 2025).

Vi erbjuder även ytterligare information om ESG-säkring på vår servicesida och är alltid öppna för att ta emot dina frågor och förfrågningar. Kontakta oss och börja med detta viktiga arbete idag: [email protected]