Förstå EU CSRD och dubbel väsentlighet: Vad varje företag behöver veta
Sedan införandet av den europeiska gröna given 2020 har Europeiska unionen (EU) föreslagit ett antal viktiga miljölagar som syftar till att stödja EU:s ambition att bli den första koldioxidneutrala kontinenten 2050.
En central del av dessa viktiga rättsakter är direktivet om hållbarhetsrapportering för företag (CSRD). CSRD lanserades officiellt i januari 2023 och syftar till att förbättra och utvidga det befintliga direktivet om icke-finansiell rapportering (NFRD) - i huvudsak genom att kräva att ett företags hållbarhetsmått ska behandlas med lika stor vikt som traditionell finansiell rapportering. Enligt EU:s regler ska stora företag och börsnoterade företag rapportera om sin hållbarhetsutveckling, inklusive miljömässiga, sociala och styrningsrelaterade faktorer (ESG) samt hur deras verksamhet påverkar människor och miljö.
CSRD-lagstiftningen innehåller många viktiga komponenter, allt från den vanliga finansiella rapporteringen, riskbedömning och obligatorisk försäkran, men en av de viktigaste komponenterna är dubbel väsentlighet. Dubbel väsentlighet är ett innovativt rapporteringsverktyg som gör en omfattande ESG-analys ur två synvinklar och som bedömer affärsverksamhetens påverkan på människor och miljö samt finansiella risker och möjligheter i en viss värdekedja till följd av miljömässiga och sociala förändringar.
I anslutning till CSRD finns det kompletterande direktivet Corporate Sustainability Due Diligence Directive (CSDDD). Medan CSRD syftar till att standardisera och förbättra kvaliteten på den hållbarhetsinformation som offentliggörs av företag som är verksamma inom EU, kräver CSDDD att företagen genomför due diligence-processer för att identifiera, förebygga, mildra och redovisa negativa effekter av sin verksamhet och värdekedja på mänskliga rättigheter och miljö.
I den här artikeln går SCS Consulting Services igenom båda dessa viktiga EU-rättsakter och fokuserar på hur dubbel väsentlighet passar in i det bredare landskapet för hållbarhetsrapportering samt vad ditt företag behöver för att uppfylla kraven på dubbel väsentlighet i CSRD och det relaterade CSDDD.
En överblick: EU:s hållbarhetslagstiftning Bakgrund och tidslinjer
CSRD och CSDDD är kompletterande regelverk som tagits fram av EU. CSRD ger företagen ett ramverk för att rapportera om sitt hållbarhetsarbete, medan CSDDD kräver att de vidtar konkreta åtgärder för att hantera sin påverkan. På en grundläggande nivå kan information som samlas in genom CSDDD-processerna ligga till grund för den rapportering som krävs enligt CSRD. Med utgångspunkt i att redovisning styr ekonomiska metoder syftar CSRD och CSDDD tillsammans till att skapa ett mer hållbart och ansvarsfullt företagslandskap inom EU.
CSRD anger i huvudsak vad företagen ska rapportera om sin hållbarhetsutveckling, medan CSDDD fokuserar på hur företagen ska bedriva sin verksamhet för att bli mer hållbara och ansvarsfulla, särskilt när det gäller mänskliga rättigheter och miljöpåverkan.
Sedan CSRD och CSDDD utvecklades har Europeiska kommissionen fått viktig feedback från företag som omfattas av båda förordningarna, inklusive betydande oro över tidpunkten för det förväntade genomförandet. Företag och branschorganisationer uttryckte särskilt oro för att den rapportering som krävs i CSRD och CSDDD skulle kunna öka regelbördan och hämma konkurrenskraften för EU-företag. Draghi-rapporten, en viktig publikation om europeisk konkurrenskraft som publicerades 2024, berörde också detta ämne och rekommenderade en allmän förenkling av företagens administrativa krav.
Denna utveckling, tillsammans med en instabil geopolitisk situation, ledde till det nyligen presenterade Omnibus 1-paketet, ett förslag från EU-kommissionen om att ändra redan befintlig lagstiftning. Omnibuspaketet innehåller två direktiv:
- "Stop the Clock" - ett direktiv som snabbehandlades för att skapa rättssäkerhet för företagen. "Stop the Clock" pausar endast kraven genom att skjuta upp tillämpningsdatumet för vissa företag med två år. Det har ingen inverkan på innehållet i lagstiftningen.
- Ett "innehållsdirektiv", som för närvarande diskuteras inom Europaparlamentet. Detta innehållsdirektiv kommer att medföra potentiellt stora förändringar i den nuvarande texten, till exempel genom att höja trösklarna för tillämpning. Parallellt har EFRAG (tidigare känd som European Financial Reporting Advisory Group) fått i uppdrag att se över och förenkla de europeiska standarderna för hållbarhetsrapportering(ESRS)- mer om detta nedan.
Nästa steg i processen blir att införliva direktivens krav i nationell lagstiftning i EU:s medlemsländer före den 31 december 2025. I sitt pressmeddelande från april 2025 redogör EU-rådet för dessa förseningar när det gäller CSRD och CSDDD:
- senarelägga ikraftträdandet av CSRD-kraven med två år för stora företag som ännu inte har börjat rapportera, samt för börsnoterade små och medelstora företag, och
- senarelägga tidsfristen för införlivande och den första fasen av tillämpningen (som omfattar de största företagen) av CSDDD med ett år.
Vissa länder (t.ex. Frankrike) har redan inlett åtgärder för att införliva direktivet i förväg.
Den mer utmanande fasen kommer nu att inledas, då rådet och parlamentet kommer att behöva diskutera ingående hur innehållet i CSRD och CSDDD ska utvecklas, inklusive aspekter som tröskelvärden, tidsfrister och ansvarsområden. Inom parlamentets utskott för rättsliga frågor var den första diskussionen planerad till slutet av april, med en förväntad rapport i slutet av juni och en omröstning i mitten av oktober.
EFRAG fungerar som teknisk rådgivare till EU-kommissionen och är författare till ESRS. Som nämnts ovan arbetar EFRAG parallellt med införlivandet och har fått ett officiellt uppdrag av EU-kommissionen att effektivisera ESRS, som är detaljerade rapporteringsstandarder som utvecklats av EFRAG. ESRS operationaliserar CSRD genom att definiera vilken information företagen måste lämna och hur denna information ska struktureras. Om vi tänker på CSRD som "vem, när och varför" - då kan ESRS ses som "vad och hur".
EFRAG ska leverera ett första utkast i slutet av sommaren (augusti-september 2025) och lämna sina råd senast den 31 oktober 2025. Bland de riktlinjer som kommissionen har lämnat till EFRAG ingår att kraftigt minska antalet obligatoriska ESRS-datapunkter, prioritera kvantitativa framför kvalitativa datapunkter och ge tydligare instruktioner om hur väsentlighetsprincipen ska tillämpas.
Vilka företag omfattas av CSRD?
Tolkningen av hur CSRD ska tillämpas på vilka företag är ett ämne som för närvarande diskuteras i Europaparlamentet. Även om CSRD i stort sett gäller för EU-baserade företag och företag utanför EU med verksamhet i EU, kommer klassificeringen av företagsstorlekar (mikroföretag, små, medelstora och stora företag) och deras rapporteringströsklar sannolikt att ändras till följd av det nyligen antagna Omnibus-paketet. Ursprungligen fastställdes klassificeringen av företag enligt CSRD utifrån tre kriterier: balansomslutning, nettoomsättning och genomsnittligt antal anställda. Ett företag kunde klassificeras baserat på dess storlek och huruvida det uppfyllde minst två av dessa tre kriterier.
Den officiella dokumentationen i EU:s redovisningsdirektiv (2013/34/EU) innehåller parametrar för varje företagsstorlek enligt artikel 3 - men även dessa klassificeringar och tröskelvärden kan komma att ändras nu när Omnibus-paketet är under behandling.
Som en påminnelse avser "små och medelstora företag" mikroföretag samt små och medelstora företag. "Noterade" företag är de som finns på EU:s reglerade marknader och som följs upp av ett antal institutioner, däribland Europeiska värdepappers- och marknadsmyndighetens (ESMA) register över reglerade marknader, Euronext och de nationella börserna.
Här noterar vi återigen att "Stop the Clock" har skjutit upp tillämpningen av CSRD med två år för företag i våg 2 (januari 2025) och våg 3 (januari 2026). Våg 1-bolagen har redan rapporterat 2025 för verksamheten under 2024 och förväntas fortsätta att rapportera.
Vi uppmanar företag som har frågor eller funderingar kring om CSRD är tillämpligt för dem och när, att kontakta oss.
Vad är väsentlighet?
Begreppet väsentlighet kommer från juridik och redovisning och är i hög grad kopplat till strategiskt beslutsfattande inom affärsverksamheten. Väsentlighet handlar specifikt om att rätt information - den som anses vara mest relevant eller "väsentlig" - lämnas till de intressenter som ansvarar för att fatta sådana strategiska affärsbeslut.
I de flesta affärsfall har sådana intressenter eller "användare av väsentliga fakta" nästan uteslutande varit synonyma med finansiella investerare. Men i takt med att klimatförändringens effekter inte lämnar någon enskild person, något företag eller något samhälle oberört, ser vi att den förmodade förståelsen av beslutsfattare och användare av väsentliga fakta håller på att utvecklas.
Vad är dubbel väsentlighet?
Dubbel väsentlighet som princip kvarstår som kärnan i CSRD i den föreslagna förenklade versionen och anses vara en betydande europeisk innovation när det gäller hållbarhetsrapportering. Dubbel väsentlighet utgår från att både hållbarhetsfrågornas finansiella effekter på ett företag och företagets påverkan på samhället och miljön är relevanta och ska redovisas.
Hur förhåller sig dubbel väsentlighet till hållbarhetsredovisning?
Ramverk för hållbarhetsrapportering som CSRD och CSDDD innehåller krav på dubbel väsentlighet, vilket innebär att ett företags väsentliga, hållbarhetsrelaterade data måste organiseras och rapporteras systematiskt. Dubbla väsentlighetsbedömningar i hållbarhetsrapporteringen gör det möjligt för intressenter att fatta mer välgrundade beslut i två riktningar: om bolagets finansiella bärkraft och operativa integritet mot bakgrund av olika hållbarhetsrisker eller -problem och bolagets påverkan på miljön, samhällen och andra intressenter.
Vilka är intressenterna eller användarna av hållbarhetsinformation och -data?
Intressenter och användare av hållbarhetsinformation anses båda vara mycket viktiga att beakta enligt ESRS. För det första bör utvärderarna ta hänsyn till sina berörda intressenter - det vill säga individer eller grupper som har potential att påverkas av ett företags aktiviteter genom värdekedjan. Det kan handla om grupper som investerare, kunder, företagsstrateger, nuvarande och potentiella medarbetare, samhällsmedborgare och andra intresserade grupper och användare.
ESRS anser att användare av hållbarhetsinformation och finansiell rapportering för allmänna ändamål är företagets samarbetspartners, fackföreningar och arbetsmarknadens parter, det civila samhället, icke-statliga organisationer, statliga analytiker och akademiker. ESRS har en mycket bred syn på vilka grupper som kan vara intresserade av den hållbarhetsinformation som lämnas för att uppmuntra till ökad aktsamhet när det gäller att överväga hur verksamheten kan påverka utomstående parter. ESRS tolkning av användare av hållbarhetsinformation står i kontrast till exempelvis International Financial Reporting Standards (IFRS) som identifierar primära användare som befintliga och potentiella investerare, långivare och andra kreditgivare.
När anses en hållbarhetsfråga eller ett hållbarhetsproblem vara väsentligt?
Enligt ESRS ska naturen ses som en helhet och behandlas som en tyst intressent vars intressen kan påverkas positivt eller negativt av företagets verksamhet. På en relaterad nivå anser ESRS att en hållbarhetsfråga är väsentlig ur finansiell synvinkel om en händelse som inträffar i naturen (skogsbrand, översvämning etc.) genererar risker eller möjligheter som påverkar eller kan påverka företagets finansiella resultat, kassaflöde eller andra nyckeltal som ett företag använder på kort, medellång och lång sikt. Detta kan också omfatta effekter som genereras av företagets produkter och tjänster.
När det gäller hållbarhetsrapportering kommer dubbla väsentlighetsbedömningar att hjälpa företag att bedöma om en hållbarhetsfråga är väsentlig utifrån ett antal IRO:er - påverkan, risker och möjligheter - och om dessa frågor överskrider ett tröskelvärde ur olika perspektiv, inklusive påverkan, finansiella eller en kombination av båda.
Hur fungerar dubbel materialitet inom CSRD?
CSRD:s metod för dubbel väsentlighet syftar till att vägleda företag att på ett heltäckande sätt förstå både sitt inflytande på världen och de ömsesidiga effekterna av externa faktorer på deras verksamhet - i syfte att identifiera de hållbarhetsfrågor som är viktigast för varje företag.
Implementeringsramverket för CSRD beskriver flera övningar som är utformade för att underlätta denna förståelse. Dessa rekommendationer förespråkar utvecklingen av ett kontextuellt ramverk som förbättrar noggrannheten och effektiviteten i dubbla väsentlighetsbedömningar och betonar följande nyckelaktiviteter:
- kartläggning av värdekedjan
- identifiera effekter, risker och möjligheter (IRO)
- Samverkan med relevanta intressenter.
Dessa nyckelaktiviteter (även kallade "context gathering exercises") har två huvudsyften. För det första spelar de en viktig roll för att skapa en stabil grund för hållbarhetsrapportering i förhållande till CSRD-kraven genom att tillhandahålla information om miljömässig och social påverkan samt finansiella överväganden. För det andra kan dessa tre nyckelaktiviteter bidra till att informera företagen om det bästa sättet att konsolidera rapporteringsinsatserna - något som kan vara användbart när företag omfattas av flera olika regler för hållbarhetsrapportering.
Vad innebär det att kartlägga värdekedjan för dubbla väsentlighetsbedömningar?
nligt CSRD omfattar värdekedjan ett företags aktiviteter, resurser och relationer till den externa miljö inom vilken det verkar och som det förlitar sig på för att skapa produkter eller tjänster. Denna tolkning av värdekedjan är också förenlig med definitionerna i både Global Reporting Initiative (GRI) och International Sustainability Standards Board (ISSB). Var och en av dessa relationer och utbyten som kartläggs längs värdekedjan bör innehålla information från koncept till slutet av livscykeln.
Varför är värdekedjeövningen avgörande för dubbla väsentlighetsbedömningar?
En dubbel väsentlighetsbedömning fungerar som en strategisk övning och ett sätt att stärka motståndskraften i företagets affärsmodell; genom att titta noggrant på värdekedjan kan man förhindra blinda fläckar och öka transparensen i affärsverksamheten. Om man inte gör en grundlig analys av värdekedjan kan det med andra ord leda till allvarliga problem för organisationen.
Vår första praktiska rekommendation för att kartlägga din värdekedja är därför att inte stanna vid nivå 1-leverantörer. Nivå 1-leverantörer är de som ett företag kontrakterar för att tillhandahålla varor eller tjänster direkt till det ursprungliga företaget, i motsats till nivå 2- och 3-leverantörer, som kan kontrakteras eller utnyttjas av nivå 1-leverantörer.
Men för att tala klarspråk i CSRD är det absolut inte tillräckligt att bara undersöka leverantörer eller kunder i första ledet. CSRD kräver att det rapporterande företaget tar hänsyn till var, hur och vem som är involverad i att föra ut ett produkt- eller tjänstekoncept på marknaden och var, hur och vem produkten i slutändan påverkar.
Värdekedjan kan vara komplex, så bygg upp din förståelse för den över tid och skapa partnerskap som kan förbättra din förståelse. En bra början på kartläggningen av värdekedjan är att fundera över konsekvenserna uppströms och nedströms - råvaruutvinning, arbetskraftsberoende, transporter, industriell bearbetning och andra aktiviteter - för varje produkt som företaget skapar.
Hur identifierar ett företag påverkan, risker och möjligheter (IRO) i förhållande till dubbel väsentlighet?
Efter att ha kartlagt värdekedjan är identifiering av IRO:er den andra kontextinsamlingsövningen för att slutföra dubbel väsentlighet i förhållande till CSRD-krav. Vi rekommenderar att man identifierar IRO:er genom att sammanställa en lista baserad på ESRS 1 Application Requirements (AR) 16 material topics and sub-topics guide. Några av de väsentliga ämnen som anges i AR16 är bland annat: klimatförändringar, föroreningar, vatten och marina resurser, samt arbetskraft, arbetare i värdekedjan och berörda samhällen.
Här är det viktigt att notera att ESRS för närvarande inte har tillhandahållit någon branschspecifik vägledning - och med Omnibus 1-paketet på plats kanske sådana specifika riktlinjer aldrig kommer att utarbetas. Det innebär att om ett företag föredrar att hänvisa till sektorsspecifik vägledning innan det bestämmer sig för IRO, är det en pålitlig utgångspunkt att titta på de riktlinjer som tillhandahålls av GRI och Sustainability Standards Accounting Board(SASB, en del av IFRS). Och även om branschspecifik vägledning kan vara ett användbart verktyg som ger mer sammanhang för IRO, kan branschspecifik vägledning ibland ge ett alltför snävt fokus - det kan till exempel finnas andra relevanta branscher som är verksamma i din värdekedja, till exempel när det gäller att leverera anpassade produkter till dig som stöder din verksamhet. Efterlevnad av CSRD kräver en fullständig och holistisk bedömning av ett företags värdekedja över kort- och långsiktiga tidsramar och som täcker alla eventualiteter.
Hur ser CSRD:s samverkan med intressenter ut?
Samverkan med intressenter utgör den tredje insamlingen av sammanhang. Och det kanske viktigaste att veta om intressentengagemang enligt CSRD är att det tekniskt sett inte är ett krav.
Ett annat sätt att se på intressentengagemang i förhållande till dubbla väsentlighetskrav enligt CSRD är att se det som ett mervärde - en aktivitet som ger mer specificitet och bevis för att bedöma väsentliga frågor. På så sätt kommer ett företag som införlivar intressentdialoger att inta en mer proaktiv position till stöd för en starkare rapportering av dubbel väsentlighet enligt CSRD och CSDDD - vilket är särskilt viktigt när man förbereder sig för eventuella lagändringar i samband med båda ramverken.
Under intressentengagemangets goda föresatser kommer företagen återigen att vilja anpassa sig till värdekedjan, det vill säga identifiera vem som faktiskt påverkas av verksamheten och ärligt bedöma de risker som företaget står inför. De tidigare övningarna i att samla in värdekedjans sammanhang och identifiera IRO:er kan också stödja ett företags intressentengagemang, särskilt när det gäller att identifiera vem som kan vara viktig att engagera sig med.
Hur kan jag komma igång med att engagera intressenter i samband med CSRD?
Vi rekommenderar att du först identifierar de bredaste intressentgrupperna och sedan begränsar dem till undergrupper med hjälp av mer förfinade filter och mer detaljerade uppgifter om både hur dessa grupper påverkas och hur de påverkar din verksamhet. Tänk på interna intressenter som medarbetare, ledning eller styrelse, samt externa intressenter som leverantörer, investerare, materialförädlare eller kunder, produktanvändare och distributörer.
Att identifiera så kallade tysta intressenter kan innebära att man tar hänsyn till mer amorfa faktorer, till exempel hur andra potentiella miljömässiga eller sociala risker påverkar verksamheten ur ett hälso-, kunskaps- eller socialt kapitalperspektiv. Genom att identifiera dessa mer abstrakta begrepp kan man ta hänsyn till olika dynamiska relationer mellan företaget och omvärlden samt det värde eller den risk de utgör för verksamheten.
Att vidta åtgärder: Tillämpning av dubbel väsentlighet i CSRD
För att förstå nyanserna i CSRD:s dubbla väsentlighetskrav måste man först förbereda sig för de tre grundläggande övningarna: kartläggning av värdekedjor, identifiering av effekter, risker och möjligheter (IRO) samt intressentdialog.
Dessa insatser ger information om din dubbla väsentlighetsbedömning genom att identifiera vad som verkligen är väsentligt för ditt företag ur ett finansiellt eller konsekvensperspektiv. EFRAG ger viss vägledning om hur man beräknar väsentliga resultat genom att bedöma allvarlighetsgrad, och detta är en bra plats att börja på när du utvecklar en metod som är meningsfull för ditt företag. Enkelt uttryckt är målet att förstå vilka ESG-faktorer som anses vara kritiskt väsentliga, väsentliga eller inte väsentliga. Dessa resultat kommer inte bara att hjälpa till att identifiera vad du behöver rapportera via CSRD för efterlevnad, utan de kommer också att förbättra ett företags transparens och stärka motståndskraften genom att göra det möjligt för företag att förutse och mildra kontroverser och minska riskerna innan de uppstår.
Vill du ha mer specifika exempel och svar på fler frågor om CSRD:s krav på dubbel väsentlighet? Se till att titta på reprisen av vårt webbseminarium"Understanding the EU CSRD: The Dos and Don'ts of Double Materiality Assessments". Du kan också boka ett möte med oss här.
