En plan för global vattenförvaltning: Från strategi och rapportering till ansvarighet och försäkran
Jordens vattendrag förbinder ekosystem, samhällen och globala ekonomier. I takt med att trycket från internationella miljöregleringar ökar i takt med den växande oron för klimatförändringar, söker företag inom olika branscher efter effektiva sätt att möta intressenternas förväntningar när det gäller vattenanvändningen i deras verksamhet och genom hela värdekedjan. Genom att titta på vattnets roll i arbetet med att hitta lösningar på effekterna av klimatförändringar, investerarnas krav och företagens hållbarhet kan organisationer bättre möta dagens förväntningar samtidigt som de förbereder sig för framtida osäkerheter.
I den här bloggen diskuterar vi hur klimatinstabilitet och vattenstress skapar akuta risker för företag och samhällen över hela världen. Och genom ett lösningsorienterat perspektiv tittar vi närmare på hur organisationer kan engagera sig i effektiva vattenhanteringsstrategier för att skapa en plan för vattenförvaltning som uppfyller viktiga rapporteringskrav samtidigt som den skyddar den biologiska mångfalden, förbättrar vattenkvaliteten och främjar klimatresiliens.
Att skapa förutsättningar för vattenförvaltning på global nivå
Tillgång till färskvatten är grundläggande för människors hälsa och välbefinnande och erkänns formellt av Förenta nationerna (FN) som en mänsklig rättighet. Som en del av Agenda 2030 för hållbar utveckling innehåller FN:s mål för hållbar utveckling (SDG) specifika mål relaterade till ansvarsfull förvaltning av vattenresurser under mål 6: ”Säkerställa tillgång till och hållbar förvaltning av vatten och sanitet för alla” – även om vatten påverkar alla FN:s SDG-mål, från havets hälsa till industri, innovation och infrastruktur. Dessa mål omfattar åtgärder som att säkerställa allmän tillgång till säkert och prisvärt dricksvatten, förbättra vattenkvaliteten och ta itu med problem med vattenbrist.
En organisations vattenuttag och vattenförbrukning, liksom kvaliteten på dess utsläpp, kan ha betydande inverkan på lokala ekosystem och samhällen i stort. Sådana direkta effekter på avrinningsområden kan också påverka bredare aspekter av den regionala livskvaliteten, inklusive sociala och ekonomiska konsekvenser för lokala samhällen och företag.
Den i september publicerade studien 2025 United Nations Global Compact Accenture CEO Study behandlar vatten och andra hållbarhetsfrågor ur ett affärsperspektiv och rapporterar att tillförlitlig tillgång till rent vatten är en av de största förlusterna som förväntas om utvecklingen fortsätter som vanligt. Studien betonar vikten av strategiska miljöåtgärder för företag av alla storlekar. Fortsatt passivitet i nuläget gör det ”ännu svårare” att korrigera kursen i framtiden, enligt studien.
Eftersom vattenbrist är ett lösbart problem pekar rapporten snabbt på ”beprövade integrerade lösningar” som samlats in från mer än 150 fallstudier runt om i världen och som fokuserar på överlappande mått såsom biologisk mångfald, mat, vatten, hälsa och klimat. Det är viktigt att notera att studien antyder att dessa beprövade, integrerade lösningar, om de implementeras över hela världen, ”skulle kunna frigöra 10 biljoner dollar i affärsmöjligheter och skapa 395 miljoner jobb globalt fram till 2030” (s. 47).
Vattenbrist, vattenkvalitet, tillgång till vatten och tillgänglighet kan betraktas som väsentliga risker för en betydande del av de globala företagen. Investerare följer därför noga hur företagen hanterar dessa variabler, vilket tyder på att framåtblickande företag bör sträva efter att mobilisera och kommunicera en ansvarsfull förvaltning av vattenresurserna.
Rapportering: Ramverk, standarder och föränderliga krav
Formella rapporteringsramverk tar hänsyn till förändrade miljö- och klimatfrågor och spelar en viktig roll för att främja vattenförvaltning och ge organisationer en tydlig struktur för att offentliggöra både reglerade och frivilliga vattenrelaterade data. Standarder som Global Reporting Initiative (GRI) 303 Water and Effluents Strategy, European Sustainability Reporting Standards (ESRS) E3 Water and Marine Resources, tillsammans med International Sustainability Standards Board (ISSB), Sustainability Accounting Standards Board (SASB), Taskforce on Nature-related Financial Disclosures (TNFD) och CDP främjar transparens, möjliggör meningsfull benchmarking och stöder efterlevnaden av nya krav på leverantörer och offentliggörande.
Några av de mest inflytelserika ramverken för obligatorisk rapportering innehåller specifika krav på säkerhet. Direktivet om hållbarhetsrapportering för företag (CSRD) kräver till exempel att stora och börsnoterade företag rapporterar sina hållbarhetsresultat och ger miljö-, social- och styrningsmått (ESG) samma prioritet som finansiell rapportering. För närvarande krävs begränsad säkerhet.
ISSB är ett annat exempel som fastställer globala standarder för hållbarhetsrelaterad finansiell rapportering genom IFRS S1 (allmänna upplysningar) och IFRS S2 (klimatupplysningar). Över 30 jurisdiktioner har antagit dessa standarder, som stödjer enhetlig och trovärdig ESG-rapportering. ISSB samarbetar med EU för att anpassa sig till ESRS, vilket bidrar till att minska rapporteringskomplexiteten för globala organisationer. Krav på säkerhet varierar, men förväntas öka med tiden.
Ramverk och standarder för vattenförvaltning
Inom det bredare nätverket för hållbarhetsrapportering hjälper ramverk och standarder för vattenförvaltning specifikt organisationer att hantera vattenresurser på ett ansvarsfullt sätt i en snabbt föränderlig reglerings- och affärsmiljö. Stränga certifieringar erbjuder platsspecifik mätning och kontinuerlig övervakning av vattenmått, vilket gör det möjligt för företag att fastställa kontextuellt relevanta mål för konsumtion, effektivitet och till och med ”vattenpositiva” resultat.
Nya verifieringsprogram, såsom Water Positive™ Verification, omformar företagens rykte genom att möjliggöra transparenta, mätbara påståenden om positiv påverkan på vatten. Genom metoder som Volumetric Water Benefit Accounting kan organisationer på ett trovärdigt sätt visa sina bidrag till återställande av vattendrag, resursoptimering och samhällets motståndskraft, och anpassa dessa insatser till globala ramverk för informationsgivning såsom CDP och Science-Based Targets Initiative (SBTi). Eftersom miljöreglerna kräver allt strängare och mer specifika bevis på hållbarhetsprestanda, stärker oberoende säkerställande och certifiering både den interna datahanteringen och stödjer efterlevnaden av de växande obligatoriska rapporteringskraven.
Genom att anta omfattande standarder för vattenförvaltning positionerar sig företagen som ledande inom hållbarhet, bygger upp förtroende hos intressenterna och hanterar proaktivt de risker och möjligheter som är förknippade med vattenförvaltningen i sin verksamhet och sina värdekedjor. I nästa avsnitt tittar vi på hur organisationer effektivt kan utforma och genomföra en strategi för vattenförvaltning som harmoniserar med befintlig verksamhet, mission och värderingar.
Utarbeta en strategi för vattenförvaltning: från utvärdering till genomförande
Att upprätta en robust strategi för vattenförvaltning, eller en plan, börjar med en omfattande utvärderingsprocess, som inkluderar en väsentlighetsanalys för att identifiera centrala vattenrelaterade effekter, risker och beroenden inom organisationens verksamhet. När det gäller hållbarhetsprestanda i bredare bemärkelse hjälper en väsentlighetsbedömning företag att identifiera luckor i data och visar vilka program och områden som är mest betydelsefulla för verksamheten. Detta första steg hjälper till att lägga grunden för tillförlitliga datasystem och säkerställer att vattenmätvärden spåras och hanteras med nödvändig detaljnivå. Genom att ta itu med blinda fläckar i nuvarande rapporteringspraxis kan organisationer bättre anpassa sin strategi till myndigheternas förväntningar och intressenternas krav.
Nästa fas innebär att man prioriterar anläggningar utifrån vattenrisk och organisatorisk relevans, följt av fastställande av ett referensår och inventering av vattenanvändningen från relevanta uttagsplatser. Dessa inledande steg möjliggör utveckling av skräddarsydda strategier utifrån organisationens storlek och komplexitet, vilket banar väg för praktisk målsättning och implementering. Därefter utformas anläggningsspecifika handlingsplaner för att stödja företagsövergripande mål och underlätta framsteg mot certifiering och oberoende verifiering, vilket säkerställer att hållbarhetsåtagandena är både genomförbara och trovärdiga.
Försäkran: Öka ansvarsskyldigheten och trovärdigheten
Med ökad vatteninstabilitet runt om i världen bidrar ansvarstagande och trovärdighet till att omvandla vattenförvaltningen från grova uppskattningar till mätbara, trovärdiga och verifierbara resultat som har kraften att förbättra affärsresultaten och stärka samhället. Ansvarstagande och trovärdighet är också inbyggda i principerna för ESG-mått. Hållbarhetspåståenden om ESG-mål och framsteg bör vara transparenta, tillförlitliga och meningsfulla, och säkerhet möjliggör denna anpassning.
Verifiering inom ESG – ofta ackrediterad enligt erkända standarder som ISO 14064, AA 1000 och ISAE 3000 – bekräftar hållbarhetsrapporteringen, stärker intressenternas förtroende och stödjer efterlevnaden av regelverk. Tidigt engagemang i verifieringsprocesser förbättrar kvaliteten på data och rapportering, vilket hjälper organisationer att skydda sig mot greenwashing och ansvarsskyldighet samtidigt som de visar på ett genuint ledarskap inom ansvarsfull vattenhantering.
Förberedelser för framgång inom vattenförvaltning
Strategisk vattenförvaltning är avgörande för organisationer som vill framtidssäkra sin verksamhet, bygga förtroende hos intressenter och visa ledarskap inom hållbarhet. En omfattande väg för att skapa en effektiv plan för vattenförvaltning fungerar både som vägledning och plan, där tillförlitliga vattendata framträder som ett centralt verktyg för att hantera risker, uppfylla lagstadgade skyldigheter och kommunicera framsteg på ett trovärdigt sätt.
Genom att anamma integrerade lösningar och sträva efter oberoende certifieringar uppfyller organisationer inte bara de växande förväntningarna från intressenter och myndigheter, utan bidrar också på ett meningsfullt sätt till klimatresiliens, biologisk mångfald och samhällets välbefinnande. I slutändan visar denna plan att strategisk vattenförvaltning både är en affärsmässig nödvändighet och en viktig väg till ansvarstagande och långsiktigt värdeskapande.
Vill du lära dig mer om hur du utvecklar en effektiv strategi för vattenförvaltning för din organisation? Se till att titta på vår webbinarsuppspelning, ”En plan för global vattenförvaltning: från strategi och rapportering till ansvarsskyldighet och säkerhet”.
