Blogginlägg

Vad EU-importörer och tillverkare utanför EU behöver veta om CBAM-verifiering

Vad EU-importörer och tillverkare utanför EU behöver veta om CBAM-verifiering

Huvudpunkter: Spårbarhet för skogsprodukter år 2026

  • Den slutgiltiga tillämpningsperioden för CBAM inleddes den 1 januari 2026. Den ekonomiska skyldigheten börjar löpa redan nu, inte först 2027.
  • Den första tidsfristen för inlämning av årsredovisning och inlämning av certifikat är den 30 september 2027 och avser utsläpp som ingår i varor som importerats under 2026.
  • Standardvärdena beläggs med en påslagning som ökar varje år: 10 % år 2026, 20 % år 2027, 30 % år 2028.
  • En enhetlig tröskel på 50 ton avgör nu skyldigheterna enligt CBAM och ersätter den tidigare regeln om ett sändningsvärde på 150 euro.
  • Verifieringen sker hos tillverkaren utanför EU. EU-importören (ACD) har den lagstadgade rapporteringsskyldigheten, men själva utsläppsuppgifterna härrör från utlandet.
  • Mer än hälften av importörerna angav fortfarande standardvärden under tredje kvartalet 2024, trots att rapportering av faktiska värden blev obligatorisk den sommaren. 

Europeiska unionens mekanism för koldioxidjustering vid gränsen (CBAM) har varit i kraft sedan januari 2026, men de flesta importörer inom EU har fortfarande inte verifierade, faktiska utsläppsvärden för alla sina anläggningar och CBAM-varor. För varje kvartal som går enligt lagstiftningen ackumuleras det ekonomiska ansvaret.  

Samtidigt medför standardvärdena nu en påslagning på 10–30 %, vilket gör det allt dyrare att undvika att använda och redovisa faktiska värden. Det är genom verifiering från tredje part som man kan få fram dessa lägre, faktiska värden, och deklarationen den 30 september 2027 är det naturliga tillfället att ha detta på plats.

För att stödja organisationer som vill dra största möjliga nytta av denna viktiga tidsplan har vårt CBAM-verifieringsteam tagit fram en övergripande översikt över hur frivillig förhandsverifiering och obligatorisk tredjepartsverifiering kommer att fungera inom ramen för CBAM år 2026. 

Vad har förändrats under den slutgiltiga CBAM-perioden? 

Från och med den 1 januari 2026 har CBAM blivit ett system för ekonomisk efterlevnad av reglerna för import till Europeiska unionen som omfattas av systemet. Den slutgiltiga perioden bygger på årliga deklarationer, CBAM-intyg och verifierade utsläppsdata där faktiska värden används.

  • Krav på auktorisering: Importörer, eller i förekommande fall indirekta tullombud, måste ha status som auktoriserad CBAM-deklarant innan de importerar CBAM-varor som överstiger det tillämpliga tröskelvärdet. 
  • 50-tonsgränsen: Förenklingen i omnibuslagen (Förordning (EU) nr 2025/2083) ersatte det tidigare värdetestet per sändning med ett enda massbaserat tröskelvärde på 50 ton per importör och år.  
    • Tidigare regel: Enligt den ursprungliga CBAM-förordningen var enskilda försändelser av CBAM-varor med ett värde under 150 euro helt undantagna från CBAM-kraven, och bedömningen gjordes försändelse för försändelse.
    • Ny regel: Importörer vars sammanlagda nettovikt av berörda varor understiger 50 ton under ett kalenderår är i allmänhet undantagna från CBAM-skyldigheterna, med förbehåll för de närmare rättsliga villkoren och reglerna mot kringgående.
    • Täckningsområde: Gäller järn och stål, aluminium, cement och gödningsmedel (mer om gödningsmedel nedan). Gäller inte el eller vätgas.
    • Varför det ändrades: Den gamla regeln tillämpades per sändning. Den nya regeln är kumulativ, per importör och per år, vilket tar bort incitamentet att dela upp sändningarna för att hålla sig under taket. 
  • Årlig deklaration: Den första tidsfristen för inlämning av CBAM-deklaration och inlämning av certifikat är den 30 september 2027 för inbyggda utsläpp i varor som importerats under 2026.
  • Faktiska värden eller standardvärden: Importörerna får använda kommissionens standardvärden eller faktiska värden. Om faktiska värden används måste de underliggande uppgifterna om inbäddade utsläpp verifieras av en ackrediterad verifierare.
  • Priset på CBAM-certifikat: Priserna på CBAM-certifikat är kopplade till priserna på utsläppsrätter inom EU:s utsläppshandelssystem (ETS).

Roller och ansvarsområden 

Importörer inom EU och tillverkare utanför EU 

Enligt CBAM-förordningen är den auktoriserade CBAM-deklaranten (ACD) – vanligtvis EU-importören eller en indirekt tullombud – juridiskt ansvarig för att kraven uppfylls inom Europeiska unionen. ACD måste skaffa nödvändiga tillstånd, lämna in årliga CBAM-deklarationer, köpa och inlösa CBAM-certifikat samt bevara underlag som styrker de rapporterade inbyggda utsläppen.

De inblandade utsläppen i sig härrör dock från den tillverkningsanläggning utanför EU som tillverkade de importerade varorna. Följaktligen spelar den operatören utanför EU en avgörande roll i CBAM-processen.  

Tillverkaren ansvarar för:

  • Inrättande och underhåll av ett övervakningssystem
  • Insamling av aktivitetsdata, beräkning av inbyggda utsläpp
  • Fördelning av utsläpp på specifika CBAM-varor och åttasiffriga koder enligt den kombinerade nomenklaturen (KN)  
  • Att föra de register som krävs för att kunna visa att man följer CBAM-metoden. 

Om faktiska utsläpp redovisas i stället för standardvärden måste tillverkaren utanför EU kunna visa hur de inbyggda utsläppen har beräknats. Detta omfattar:  

  • Att upprätthålla en dokumenterad övervakningsplan
  • Underlagsdokumentation för bränsle- och elförbrukning, produktionsdata samt information om utgångsämnen
  • Beräkningar av tilldelning, rutiner för kvalitetskontroll
  • Övriga uppgifter som krävs enligt CBAM:s övervakningsmetodik

En ackrediterad verifierare arbetar oberoende av båda parter. Verifieraren utför inte utsläppsberäkningar och tillhandahåller inte heller rådgivning.  

I stället bedömer verifieraren om de inbäddade utsläppen har beräknats och fördelats i enlighet med de tillämpliga CBAM-kraven och om de rapporterade uppgifterna är fria från väsentliga felaktigheter. Resultatet av denna process är en verifieringsrapport och ett uttalande från verifieraren, inte ett certifikat.

Förhållandet kan sammanfattas på följande sätt:

  • EU-importören (ACD) ansvarar för att CBAM-kraven uppfylls inom Europeiska unionen.
  • Tillverkaren utanför EU ansvarar för att ta fram de utsläppsdata som ligger till grund för CBAM-deklarationen.
  • Den ackrediterade verifieraren bedömer utsläppsuppgifterna på ett oberoende sätt innan de används som verifierade faktiska uppgifter.
  • De behöriga myndigheterna och CBAM-registret övervakar tillståndsgivning, rapportering, hantering av certifikat samt tillsynsåtgärder inom EU:s ramverk.

Denna distinktion är viktig eftersom CBAM-verifieringen är inriktad på tillverkningsanläggningen och dess inbyggda utsläppsdata, även om den rättsliga rapporteringsskyldigheten åligger EU-importören. 

Vad kostar standardvärdena för din CBAM-deklaration? 

Standardvärdena är fasta, landsspecifika mängder av växthusgasutsläpp baserade på produkttyp, som fastställts av Europeiska kommissionen enligt förordning (EU) 2025/2621. Standardvärdena anges och tillhandahålls även av EU till tillverkare och importörer.  

Att förlita sig på standardvärden i den slutgiltiga fasen medför reella finansiella och ekonomiska konsekvenser, i form av en prispåslag på mellan 10 och 30 procent. Detta prispåslag är stegvis och sker över tid: 10 procent år 2026, 20 procent år 2027 och 30 procent år 2028.

Faktiska värden avser de faktiska utsläppen och upptaget av växthusgaser från en specifik produktionsanläggning. Dessa utsläpp måste mätas och verifieras enligt EU:s metodik. De faktiska värdena måste dessutom verifieras av ett ackrediterat organ, oavsett om det är beläget inom EU eller inte, förutsatt att det är ackrediterat av ett EU-ackrediteringsorgan.

Dessutom måste det ingå i ett större system för övervakning, rapportering och verifiering, som bygger på en dokumenterad övervakningsplan.

Vad innebär verifiering av tredje part? 

CBAM tillåter inte att verifiering av tredje part är frivillig när du väl har valt att rapportera faktiska värden. En ackrediterad verifierare måste bekräfta uppgifterna innan de räknas in i din deklaration. Innan vi går igenom stegen i CBAM:s verifiering av tredje part ska vi redogöra för de två centrala aktörerna.  

EU-operatören tar emot varor som omfattas av CBAM vid EU:s gräns, registrerar sig hos EU, rapporterar importvolymerna och köper CBAM-certifikat. Verifieringen sker dock utanför EU hos de tillverkare utanför EU som producerar dessa varor.

Eftersom EU:s jurisdiktion träder i kraft när varor förs in i EU måste tillverkarna hänföra inbyggda utsläpp (direkta och indirekta utsläpp) till specifika produkter, indelade enligt de sexsiffriga koderna i det harmoniserade systemet (HS).  

Om till exempel 10 ton av en stålprodukt exporteras till EU måste tillverkaren redovisa de utsläpp som kan hänföras till den aktuella HS-koden samt volymen. En oberoende kontroll bekräftar om de angivna siffrorna är korrekta.

Tredjepartsverifieringen inom ramen för CBAM främjar rapportering av faktiska utsläpp under CBAM:s slutgiltiga fas. Tredjepartsverifieringen följer samma grundläggande struktur för alla varor som omfattas av systemet.  

Oavsett om produkten är järn och stål, aluminium, cement, gödningsmedel, el eller väte, följer processen i allmänhet samma steg: granskning före uppdragsstart, strategisk analys, riskbedömning, dokumentgranskning på distans, dataanalys baserad på stickprov, verifiering av beräkningar samt ett besök på plats.

Det som dock kan variera inom denna process är hur verifieringsramverket tillämpas på aktivitetsnivå. Varje CBAM-varusektor har sina egna bilagor i CBAM-genomförandeförordningen, där standardvärden, beräkningsfaktorer och processpecifika utsläppstyper som måste beaktas definieras. Låt oss ta några mer konkreta exempel på hur:

Stålproduktionen kan medföra processutsläpp som hänger samman med den kemiska processen vid ståltillverkningen.

Cementtillverkningen innefattar förbränningskemi och klinkerspecifika utsläpp.

Aluminiumsmältning har sin egen särskilda utsläppsprofil för processen.  

Verifieringsförfarandet förblir oförändrat, medan de tekniska bevis som krävs kommer att variera beroende på vara och tillverkningsprocess. Importörer och tillverkare bör därför förbereda sig för en gemensam verifieringsstruktur samtidigt som de noga beaktar de sektorsspecifika krav som gäller för deras varor.

Verifiering av tredje part: Den stegvisa processen

Verifieringen är uppdelad i två faser. Ungefär två tredjedelar består av dokumentgranskning på distans och en tredjedel av bedömning på plats. Det är under distansfasen som det mesta av det analytiska arbetet utförs. Besöket på plats syftar främst till att bekräfta och dubbelkontrollera resultaten.  

Steg 1: Granskning före avtalsslut och förberedelser inför verifiering  

Innan uppdraget antas bedömer verifieraren om verifieringen kan genomföras med erforderlig kompetens, opartiskhet, tydlighet vad gäller omfattning, tillgång till data och tidsåtgång.  

Detta är den rätta utgångspunkten. Här fastställs om den operatör som inte är etablerad inom EU förfogar över den minimidokumentation, de övervakningsrutiner och den dataspårbarhet som krävs för en oberoende verifiering. Om operatören inte är redo kan en förhandsverifiering eller en beredskapsbedömning vara mer lämplig än en formell verifiering.

Steg 2: Övervakningsplanen

Övervakningsplanen är det största praktiska hindret i förordningen. Utan den blockeras allt som följer därefter. Den måste utarbetas och genomföras av verksamhetsutövaren. I kommissionens genomförandeförordning (EU) 2025/2547 (bilaga II, punkt A5) fastställs sammanlagt 22 krav. De fem viktigaste är dock följande:

  • Anläggning och processer: en beskrivning av anläggningen och dess produktionsprocesser
  • Tillverkade varor: en förteckning över alla relevanta tillverkade varor, uppdelade efter KN-nummer och funktionell enhet
  • Utgångsämnen: de utgångsämnen som används i varje tillverkningsprocess samt, om de tillverkas vid en annan anläggning, leverantörens namn och ursprungsland
  • Övervakningsmetoder: metoderna för att övervaka data för varje produktionsprocess
  • Utsläppstilldelning: hur inbäddade utsläpp fördelas på produktnivå till enskilda produkttyper enligt HS-kod.

Tillsammans utgör dessa komponenter en komplex ekvation som kräver noggrannhet vid lösningen. En tillverkare kan till exempel bedriva flera processer i en och samma anläggning. Övervakningsplanen måste visa hur det är möjligt att hänföra en viss andel av de totala utsläppen till ett ton av en viss stålprodukt som är kopplad till en specifik process, eller till ett ton aluminium med en specifik HS-kod i en annan process.

Dessutom måste man på en mycket detaljerad nivå visa att anläggningens processer överensstämmer med de relevanta lagstiftningskraven inom ramen för CBAM.

Steg 3: Strategisk analys 

När verifieraren har mottagit all relevant dokumentation (se EU 2025/2551, bilaga II, punkt 2.3) ska verifieraren bedöma arten, omfattningen och komplexiteten hos produktionsprocesserna, produktionsvägarna, prekursorerna, mätarna, källströmmarna, datasystemen och de organisatoriska gränssnitten.  

Om tillverkaren inte är redo kan det hända att betydande brister måste åtgärdas innan verifieringen kan genomföras på ett effektivt sätt. Den strategiska analysen fastställer den övergripande verifieringsstrategin och ligger till grund för riskbedömningen.  

Steg 4: Riskbedömning  

I detta skede identifierar granskaren inneboende risker, kontrollrisker och upptäcktsrisker som skulle kunna leda till väsentliga felaktigheter i uppgifterna om inbäddade utsläpp. Exempel på detta är manuellt upprättade kalkylblad, saknade kalibreringsprotokoll för mätare, ofullständiga uppgifter om prekursorer, inkonsekventa produktionsvolymer, oklar tilldelning av KN-nummer, bristfällig ändringskontroll eller otillräcklig ansvarsfördelning.

Verifieraren klassificerar varje relevant riskfaktor som låg, medel eller hög. Kontrollåtgärder utgör en central del av denna helhetsbild.  

Till exempel utgör utsläppsdata som hanteras i Excel-kalkylblad en svagare kontrollåtgärd, eftersom kalkylblad lätt kan ändras, gå förlorade eller skadas, vilket innebär att verifieraren lägger mer tid på att noggrant kontrollera dessa uppgifter. Ett robust, integrerat datahanteringssystem, där dataintegriteten och spårbarheten kontrolleras bättre, utgör en starkare kontrollåtgärd och kan klassas som låg risk, vilket minskar den tid som läggs på verifiering av just den delen.

Ungefär två tredjedelar av den totala verifieringstiden ägnas åt denna distansfas. Genomgången av dokument, bedömningen av övervakningsplanen, anläggningens utformning och datamängderna sker allt innan verifieraren reser till platsen eller sätter sin fot där.

Steg 5: Verifieringsplan

Verifieringsplanen omsätter den strategiska analysen och riskbedömningen i konkreta verifieringsåtgärder. Den beskriver intervjuer, granskning av dokument och register, stickprov av data, omberäkningar, kontrolltester, korskontroller, besök på plats samt tidsplan och ansvarsfördelning för verifieringsteamet.

Steg 6: Kontrollåtgärder och platsbesök

Det mesta av det analytiska arbetet utförs normalt genom granskning av dokument och data på distans. Besöket på plats syftar till att bekräfta att den information och de data som lämnats in i tidigare steg stämmer överens med den fysiska installationen och den faktiska driftspraxisen.  

Väl på plats granskar kontrollanten produktionsutrymmen, mätare, källflöden, lagringsplatser, datasystem, kvalitetskontroller och personalens ansvarsområden som är relevanta för de rapporterade inbyggda utsläppen.

Utöver platsbesöket genomför kontrollanten en genomgång för att bekräfta den dokumenterade utformningen och installationsstrukturen, varefter personalen intervjuas för att bedöma om rutinerna förstås och tillämpas i praktiken.

Vid ett platsbesök krävs vanligtvis tre personalgrupper:

  1. Högsta ledningen: den person som ansvarar för att godkänna och offentliggöra utsläppsrapporter.
  2. Kvalitetschef eller motsvarande: den person som ansvarar för kvalitetssäkringssystemet (QA), interna revisioner och operativa rutiner.
  3. Driftsspecialister: personal som ansvarar för datahantering, kalibrering av mätare, underhåll, inköp eller andra områden som har identifierats i riskbedömningen.

När det gäller dataproblem som uppmärksammats under en granskning på distans träffar granskaren den ansvarige för att få en förståelse för hur uppgifterna har samlats in, beräknats, tolkats och redovisats.

Steg 7: Genomförande av metodiken och kontroller av tilldelningen 

I detta steg kontrolleras det om den övervakningsmetodik som beskrivs i övervakningsplanen har tillämpats korrekt och om beräkningen följer kraven i CBAM. Viktiga kontroller är bland annat:  

  • Fullständighet hos källflöden och utsläppskällor  
  • Korrekt hantering av direkta och indirekta utsläpp  
  • Korrekt hantering av utgångsämnen  
  • Giltiga beräkningsfaktorer
  • Korrekta produktionsmängder och funktionella enheter
  • Korrekt fördelning av inbäddade utsläpp på varor och KN-/HS-kategorier

Steg 8: Felaktigheter, avvikelser och korrigerande åtgärder  

Om verifieraren upptäcker väsentliga felaktigheter eller avvikelser ska verksamhetsutövaren omedelbart underrättas och ges möjlighet att korrigera uppgifterna eller åtgärda bristen. Om bristerna förblir olösta kan det bli nödvändigt att återspegla den olösta frågan i verifieringsslutsatsen.

Steg 9: Rapport om oberoende granskning och verifiering

Innan utfärdandet genomgår verifieringsdokumentet och slutsatsen en oberoende granskning inom verifierarens organisation. Det slutliga resultatet är en CBAM-verifieringsrapport och ett uttalande från verifieraren, som i tillämpliga fall utfärdas med en slutsats om rimlig säkerhet. Det är inte ett certifikat.  

Verifieringsrapporten är det formella skriftliga resultatet av en bedömning enligt ” SCS Global Services ” av utsläppsdata relaterade till CBAM. Den bekräftar om de tilldelade utsläppen för en specifik produkt som omfattas av CBAM, HS-kod och rapporteringsvolym har bedömts mot CBAM-kraven och verifierats med en slutsats om rimlig säkerhet. Rapporten är diagnostisk; ” SCS Global Services ” identifierar brister men ger inga rekommendationer och genomför inga lösningar.

Varför använder de flesta CBAM-importörer fortfarande standardvärden?

I och med tredje kvartalet 2024 använde fortfarande mer än 50 % av importörerna standardvärden, trots att man förväntades rapportera faktiska värden från och med augusti 2024. Eftersom uppgifterna för 2026 ska deklareras under 2027 har valet mellan verifierade värden och standardvärden nu en reell ekonomisk betydelse.

I denna avgörande fas av CBAM står tillverkarna inför ett tydligt val. Antingen lämnar de in verifierade uppgifter om faktiska utsläpp eller så får de förlita sig på CBAM:s standardvärden, som medför en betydande påslagning på mellan 10 och 30 procent.  

Standardvärdena är konservativt fastställda och ligger högre än anläggningens faktiska utsläpp, vilket innebär att de verifierade uppgifterna nästan alltid visar lägre värden. Lägre siffror innebär att EU-operatören behöver färre CBAM-certifikat för att täcka samma importvolym, och färre certifikat innebär lägre kostnader. 

Här finns en verklig möjlighet som det är lätt att förbise. Tillverkarna behöver inte vänta till 2027 för att sätta igång. Man kan börja granska dokumentationen och testa sin datainsamlingsprocess redan under fjärde kvartalet 2026.

Detta är viktigt på grund av hur den kostnadsfria tilldelningen fungerar. För närvarande behöver en del av varje importörs volym inte något CBAM-certifikat alls, vilket minskar kostnaden för att fortsätta med standardinställningarna. Men den kostnadsfria delen minskar för varje år. Och det är här förhandsverifieringen kommer in i bilden.

Vad är förhandsverifiering enligt CBAM?

Förverifiering är en bedömning av beredskap eller brister som syftar till att fastställa om operatörens övervakningsplan, dataspår, kontroller och fördelningsmetodik verkar vara redo för formell verifiering. Det rör sig om en diagnostisk bedömning och inte om konsulttjänster som utformar, implementerar eller förvaltar operatörens CBAM-system, i de fall detta skulle äventyra opartiskheten.

För aktörer utanför EU  

Den främsta förmånstagaren av förhandsverifieringen enligt CBAM är den anläggningsoperatör utanför EU som vill tillhandahålla verifierade uppgifter om faktiska utsläpp till kunder inom EU. En beredskapsbedömning kan avgöra om operatören kan redovisa anläggningens gränser, produktionsprocesser, källflöden, behandling av utgångsämnen, elförbrukning, beräkningsmetoder, produktionsvolymer, produktfördelning och interna kontroller.  

För EU-aktörer består förhandsverifieringsprocessen inom ramen för CBAM av tre steg.

Steg 1: Kartläggning av leveranskedjan

Detta är alltid det första steget, där teamen på SCS Global Services ställer frågan: ”Har ni fullständig insikt i er leveranskedja, och i så fall, hur kan ni underbygga denna insikt med verifierbar information?” Eftersom många deklaranter inom EU köper in varor via mellanhandlar utan insyn i vem den faktiska tillverkaren är, är det ofta här de mest grundläggande bristerna uppstår.  

Så länge operatören inte kan fastställa vilka tillverkare som är ansvariga för de varor som omfattas av CBAM, är det meningslöst att vidta några ytterligare förberedelser.  

Steg 2: Registrering och kontroll av efterlevnad  

Verksamhetsutövaren måste vara registrerad som auktoriserad CBAM-deklarant (ACD) och måste lämna in kvartalsrapporter. Eftersom CBAM nu befinner sig i sin slutgiltiga fas gäller skyldigheterna för verksamhetsutövarna fortlöpande, och risken för bristande efterlevnad är påtaglig. 

Det kan tillkomma extra kostnader, och – vilket kanske är det mest frustrerande – varorna kan stoppas i hamnen om de saknar korrekt dokumentation.  

Steg 3: Systemens driftsberedskap  

Kan operatören identifiera leverantörer, hantera CBAM-data internt och rapportera kvartalsvis till EU? Våra team identifierar brister i data och metodik i förhållande till kraven i förordningen genom att gå igenom en befintlig checklista för förhandsverifiering av operatörer – ett strukturerat dokument som täcker alla aspekter av den operativa beredskapen.  

Allt som krävs för att identifiera leverantörer, förbereda interna system inför CBAM och lämna in kvartalsrapporter utvärderas. Vi erbjuder en intern checklista för förhandsverifiering till operatörer som täcker alla steg. Tjänsten är uppbyggd kring ett systematiskt arbete med denna checklista.

För att ge lite bakgrundsinformation: SCS Global Services är en av de första organisationerna i Europa vars ansökan om CBAM-ackreditering har godkänts av RvA (Raad voor Accreditatie, det nederländska nationella ackrediteringsorganet), med fullständig ackreditering planerad till slutet av 2026. Ta reda på hur det står till med dina CBAM-uppgifter inför tidsfristen 2027. Kontakta oss för att diskutera en förhandsgranskning.

För importörer inom EU och ACD:er  

EU-importörer kan behöva stöd för kartläggning av leveranskedjan och förberedelser inför CBAM, men de genomgår inte själva någon verifiering av en anläggnings inbyggda utsläpp, såvida de inte även är operatör för den producerande anläggningen. För ACD:er ligger fokus normalt på identifiering av leverantörer, datainsamling från operatörer utanför EU, rapportering till registret, hantering av certifikat och bevarande av underlag.

Hur utvidgas tillämpningsområdet för CBAM fram till 2028?

Ytterligare 180 nedströmsprodukter av stål och aluminium kommer att omfattas av CBAM senast 2028. För de företag som ännu inte omfattas av CBAM är beslutet att redan nu överväga sin beredskap för verifiering av ekonomiska skäl, inte av regleringsmässiga.  

Med andra ord finns det ingen mekanism som kräver att företag som för närvarande inte omfattas av reglerna ska ha verifierade faktiska siffror. Enligt de nuvarande reglerna får operatörerna fortsätta att använda standardvärden där så är tillåtet, förutsatt att de tar på sig de därmed förknippade kostnaderna (se avsnittet ovan med rubriken ”Kostnaden för standardvärden”).  

Genom att behålla standardvärdena kommer EU-importören i slutändan att köpa fler CBAM-certifikat än vad som skulle ha varit fallet om de faktiska värdena hade verifierats.  

Denna skillnad blir dyrare för varje år, eftersom den kostnadsfria tilldelningen fasas ut fram till 2034. Beslutet om huruvida man ska övergå till verifierade faktiska utsläpp eller inte bör helst fattas gemensamt av EU-importören och den tillverkare utanför EU som levererar varorna.

Och även om det inte finns någon obligatorisk tidsplan, står företag som dröjer med att fatta detta beslut inför en mer krävande upprullning senare. För dem som omfattas av reglerna från och med 2028 erbjuder förverifiering en praktisk väg framåt: identifiera brister redan nu, åtgärda dem under 2026 och 2027 och gå in i den första obligatoriska verifieringscykeln väl förberedda. Att vänta tills den formella verifieringen inleds kan innebära att man bara har några veckor på sig att lösa problem som hade kunnat undvikas.

Även om genomförandeförordningen för CBAM uppdateras årligen förväntas det inbyggda beräkningsramverket för utsläpp förbli oförändrat, eftersom det ligger till grund för prissättningen inom CBAM, deklarationerna och beräkningarna avseende leveranskedjan.  

Framtida uppdateringar kommer sannolikt att påverka verifieringsförfaranden, ackrediteringsrevisioner, platsbesök och krav på urvalsstorlek. Tillverkarna bör hålla sig à jour med dessa förändringar, men den beräkningsmetod som de utarbetar nu förväntas fortsätta att gälla.

Behöver du hjälp med förhandsverifiering enligt CBAM eller verifiering utförd av tredje part?

SCS Global Services genomför en fullständig avvikelseanalys utifrån CBAM:s krav på data och metodik, och guidar dig sedan genom vad förordningen förväntar sig av din organisation, oavsett var du är verksam. Som ett av de första organen i Europa vars ansökan om CBAM-ackreditering har godkänts av RVA är vi redo att hjälpa dig att förstå vad CBAM kräver.

Oavsett om du står inför valet mellan standardvärden och verifiering, eller om du inte ens är säker på hur det står till med dina data, är det klokt att ta reda på det nu, medan du fortfarande har kontroll över tidsplanen. Kontakta vårt team för att boka en bedömning inför verifieringen.

Vanliga frågor (FAQ) 

1) Vad är CBAM-verifiering, och är den obligatorisk? 

CBAM-verifiering är en oberoende bedömning utförd av en tredje part av utsläppsdata på produktnivå från tillverkare utanför EU. Det är inte obligatoriskt i den meningen att varje importör måste genomföra den. Det som är obligatoriskt är den årliga deklarationen och inlämningen av intyget, oavsett om de underliggande uppgifterna är verifierade eller baserade på standardvärden.  

Verifiering krävs endast om du vill redovisa faktiska utsläpp istället för standardvärden. Utan verifiering kan uppgifterna inte användas som underlag för CBAM-deklarationen, och du måste då använda standardvärdena och den påslagning som följer med dem. 

2) Vad omfattar egentligen tredjepartsverifieringen inom ramen för CBAM?  

Tredjepartsverifiering enligt CBAM är en strukturerad granskning av huruvida en tillverkare utanför EU kan styrka sina rapporterade utsläpp på produktnivå med tillförlitliga uppgifter, dokumenterade rutiner och en metod för tilldelning som uppfyller kraven.

Processen omfattar följande:

  1. Kontroll före avtalsingående
  2. Övervakningsplan och granskning av dokumentation
  3. Strategisk analys
  4. Riskbedömning
  5. Verifieringsplan
  6. Kontrollåtgärder och platsbesök
  7. Kontroller av metodikens tillämpning och resursfördelning
  8. Felaktigheter, avvikelser och korrigerande åtgärder, samt
  9. Oberoende gransknings- och verifieringsrapport. 

3) När är den första tidsfristen för inlämning av CBAM-certifikat?  

EU-importörer av varor som omfattas av CBAM måste bli auktoriserade CBAM-deklaranter, redovisa inbäddade utsläpp och fullgöra tillhörande ekonomiska skyldigheter. Den första CBAM-deklarationen och motsvarande inlämning av certifikat ska ske senast den 30 september 2027.

4) Vad innebär tröskelvärdet på 50 ton inom ramen för CBAM, och vilka omfattas av det?  

EU-importörer, eller deras indirekta tullombud, måste ansöka om status som auktoriserad CBAM-deklarant (ACD) om de importerar mer än 50 ton varor som omfattas av CBAM till EU.

När godkännandet har beviljats måste importörerna:

köpa CBAM-certifikat från de nationella myndigheterna i det land där de har sitt säte;

varje år redovisa de inbäddade utsläppen som är förknippade med deras importerade varor;

årligen lämna in motsvarande antal CBAM-certifikat; och

dra av eventuella stödberättigade koldioxidavgifter som redan har betalats under produktionen, förutsatt att de kan uppvisa bevis för detta.

Priserna på utsläppsrätter är kopplade till auktionspriserna för utsläppsrätter inom EU:s utsläppshandelssystem (ETS), uttryckta i euro per ton utsläppt koldioxid. År 2026 beräknas priserna som ett kvartalsgenomsnitt; från och med 2027 beräknas de som ett veckogenomsnitt.

5) Vad kostar det att använda CBAM:s standardvärden år 2026?  

Standardvärdena beläggs nu med en påslagning på 10–30 %, vilket gör det allt dyrare att undvika faktisk rapportering. Denna påslagning sker stegvis över tid: 10 % påslagning år 2026, 20 % år 2027 och 30 % år 2028.  

6) Hur stor är avgiften för att inte ha lämnat in tillräckligt många CBAM-intyg?

Under den slutgiltiga perioden, som inleddes i januari 2026, uppgår kostnaden per ton CO2e till 100 euro, och dessutom måste importörerna betala för eventuella underrapporterade CO2-värden. Denna avgift gäller specifikt för underlåtenhet att lämna in tillräckligt många certifikat, vilket utgör en överträdelse av bestämmelserna.  

7) Vilka är standardvärdena för gödselmedel inom ramen för CBAM? 

Med tanke på gödselmedlens avgörande betydelse för det globala livsmedelssystemet har Europeiska kommissionen beslutat att införa ett tak för deras standardvärde i syfte att skydda livsmedelssäkerheten och dämpa en alltför kraftig prisinflation inom jordbruket. Av denna anledning behandlas gödselmedel annorlunda inom ramen för CBAM och beläggs med en betydligt lägre påslagning på standardvärdet, nämligen 1 %.  

8) Vad är en auktoriserad CBAM-deklarant (ACD), och hur ansöker jag?  

En auktoriserad CBAM-deklarant (ACD) är den importör eller indirekta tullombud som har tillstånd att importera varor som omfattas av CBAM till EU. ACD:n ansvarar för att deklarera inbyggda utsläpp, köpa och inlösa CBAM-certifikat samt bevara underlag som styrker deklarationen.

EU-importörer eller deras indirekta tullombud måste ansöka om ACD-status om de importerar mer än 50 ton varor som omfattas av CBAM per år. Ansökningarna lämnas in via CBAM-registrets modul för hantering av tillstånd och granskas av den nationella behöriga myndigheten där den sökande är etablerad.

Rättsliga hänvisningar

Gerard van der Ven
Författaren

Gerard van der Ven

Projektledare, Programutveckling Europa