Svara på uppmaningen från COP 27
Artikeln publicerades ursprungligen av SCS Global Registry.
Under öppningsanförandena vid UNFCCC COP 27-förhandlingarna i Sharm El-Sheikh i Egypten den här veckan lade FN:s generalsekreterare António Guterres fram handsken. Han sa: "Om bara några dagar kommer vår planets befolkning att passera en ny tröskel. Den 8 miljardte medlemmen av vår mänskliga familj kommer att födas. Denna milstolpe sätter perspektiv på vad den här klimatkonferensen handlar om. Hur kommer vi att svara när "Baby 8 Billion" är gammal nog att fråga: "Vad gjorde du för vår värld - och för vår planet - när du hade chansen?"
För att vi ska kunna möta denna utmaning krävs att vi inte bara förstår orsakerna till klimatförändringarna, utan också vilka potentiella lösningar som kan komma i fråga. I takt med att klimatförändringarna går allt snabbare ökar också vår medvetenhet om de faktorer som driver på dessa förändringar. Den spirande klimatforskningen, som avlöses av publiceringen av flera konsensusrapporter från FN:s klimatpanel (IPCC), ger oss ständigt ny information - information som vi kan agera på om vi bara hänger med.
Men ett av de sätt som vi inte har hängt med på är det grundläggande ramverk för klimatredovisning som används på koldioxidmarknaderna för att bedöma och finansiera olika projekt för att begränsa klimatförändringarna. Det ramverk som används idag går i stort sett tillbaka till det vetenskapliga läget i mitten av 1990-talet. Fokus ligger på att minska utsläppen av koldioxid och andra växthusgaser (GHG). Men med mer än en biljon ton antropogen koldioxid i atmosfären och tiotals miljarder ton koldioxid och andra långlivade växthusgaser som släpps ut varje år, kan utsläppsminskningar bara bromsa den planetära uppvärmningen, och det först efter flera decennier. Så vad bör vi göra?
Vi kan börja med att ta ett steg tillbaka och överväga de många faktorer som bidrar till störningen av energibalansen mellan jorden och atmosfären mot bakgrund av den senast publicerade vetenskapen. Här är några exempel.
Vi vet nu att metan är mycket mer kraftfullt i förhållande till koldioxid än vi tidigare insett, särskilt när det betraktas över kortare tidshorisonter. Den är över 80 gånger mer kraftfull än CO2 under en period på 20 år och 150 gånger mer kraftfull än CO2 under det första utsläppsåret. Detta innebär att begränsningsprojekt som stoppar metanutsläpp kan ha en större positiv inverkan nu och under de närmaste decennierna än vad som tidigare har erkänts av koldioxidregistren. Kort sagt är det dags att vi värderar metanbegränsning i proportion till dess verkliga fördelar, för att stimulera sådana projekt.
Vi är också medvetna om att kortlivade klimatföroreningar som inte omfattas av standardiserade koldioxidregister, som sot och troposfäriskt ozon, påverkar klimatet. När det gäller svart kol orsakar det inte bara uppvärmning när det svävar i atmosfären, utan också när det faller tillbaka till jorden, varpå det svartnar ytor och påskyndar smältningen av is och snö, vilket exponerar mörkare vatten- eller markytor och skapar en ond uppvärmningsloop. Den goda nyheten är att det finns många billiga tekniker som kan mildra sådana utsläpp, om den nödvändiga finansieringen kan stimuleras.
Även när det gäller koldioxid och andra långlivade växthusgaser redovisar traditionella koldioxidregister endast utsläppen under ett visst år. Men hur är det med de utsläpp som ackumuleras i atmosfären, år efter år, efter det första årets utsläpp? Och hur krediterar traditionella koldioxidregister projekt för undvikna utsläpp av växthusgaser som skulle ha överförts till efterföljande år om de inte hade begränsats? Svaret är att de inte gör det.
På den andra sidan av balansräkningen finns frågan om föroreningar som skyddar planeten från uppvärmning. Till exempel kan svaveldioxidutsläpp omvandlas till sulfataerosoler, vilket orsakar farliga luftföroreningar men också bromsar uppvärmningen. Borde inte koldioxidregistren hålla reda på den extra uppvärmning som sker när sådana föroreningar minskas? Svaret är ja, men än en gång är verkligheten nej.
Och slutligen, vad har traditionella koldioxidregister att säga om de följdeffekter som projekt kan ha på miljön och människors hälsa? Finns det fördelar, t.ex. minskade luftföroreningar? Finns det avvägningar, till exempel minskad vattenkvalitet? Mycket lite information, om ens någon, ges om dessa sidoeffekter och avvägningar.
Sammanfattningsvis är det dags att uppdatera det sätt på vilket våra register håller reda på klimatprojekt. Och det är avgörande att vi skapar större transparens i hela processen. Klimatinvesterare bör veta exakt vart deras pengar går, med fullt ansvarsutkrävande.
Det är kort sagt anledningen till att vi lanserar SCS Global Registry. Varje företag, organisation och myndighet har en viktig roll att spela för att effektivt hantera den kortsiktiga klimatkrisen och bidra till en hållbar klimatframtid. Med mer omfattande information till hands är det fortfarande möjligt att föregripa farliga klimatstörningar och temperaturhöjningar. Det är på detta sätt vi kan besvara generalsekreterarens fråga.
Vänligen kontakta SCS Global Registry på www.scsglobalregistry.org.
